Höjd effektskatt bakom nedläggning av fyra kärnkraftverk

Energiminister Khashayar Farmanbar hävdar åter i en artikel i Svenska Dagbladet att det var "marknaden" som stängde ned kärnkraften i södra Sverige. Inget nämns om den överenskommelse som slöts 2014 mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet med det uttalade målet att stänga ned kärnkraften.

 
Nedlagda kärnreaktorer: Ringhals 1 och 2

I en artikel i Svenska Dagbladet uppger energiminister Khashayar Farmanbar att det var ”marknaden” som stängde kärnkraften i södra Sverige.

”Till hur stor del beror den här situationen (Att Farmanbar rekommenderar efterfrågeflexibilitet) på att vi har stängt några kärnkraftverk i Sverige?, frågar SvD:s reporter.

Khashayar Farmanbar svarar.

”Det är väldigt lätt att säga så, men jag tror inte riktigt det har bäring på verkligheten. De kärnkraftverk som då lades ner av ägarna lades ner baserat på hur marknaden såg ut då, med de kostnaderna då som fanns för att reparera, underhålla och det låga elpriset som var då. De fann ingen lönsamhet utan valde att lägga ner. Nu ser situationen och elmarknaden annorlunda ut”.

Att det skulle ha varit marknaden som resulterade i energiaktörernas beslut att stänga ned kärnkraften är något som Khashayar Farmanbar återkommit till vid flera tillfällen. Till exempel i Socialdemokraternas officiella youtubekanal.

”Man ska också komma ihåg att de här kärnkraftverken som lagts ned på senare tid. Ingen av dem har lagts ned av politiska skäl. De har lagts ned av marknadsmässiga skäl på grund av att de varit olönsamma”.

Det Kashayar Farmanbar inte nämner är att  den nytillträdda socialdemokratiska regeringen efter valet 2014 slöt en uppgörelse med Miljöpartiet. Här var det uttalade målet att stänga ned kärnkraften.

”Miljöpartiet och Socialdemokraterna är överens om att kärnkraften ska ersättas med sol, vind och annan förnybar energi. Vattenfalls planer på ny kärnkraft avbryts och den gamla kärnkraften får tuffare krav”, skrev Miljöpartiet i ett pressmeddelande i samband med överenskommelsen.

Det beslutet var också något som Miljöpartiets dåvarande språkrör Åsa Romson återkom till i flera intervjuer i media.

”Vi ska säkerhetsställa att det stängs kärnkraftreaktorer under den här mandatperioden och det kommer också att bli så.”

Uppgörelsen kritiserades av Vattenfalls dåvarande vd Magnus Hall. Han menade att den satte stopp för Vattenfalls pågående planer för att bygga nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Det resulterade i hård kritik från Miljöpartiet.

”Jag utgår från att några sådana här uttalanden inte kommer göras av Magnus Hall när regeringen har satt på pränt vad Vattenfall ska göra. Det finns inget utrymme för sådana här uttalanden framöver”, sa Lise Nordin, Miljöpartiets talesperson i energipolitiska frågor.

Ett viktigt led i processen var att 2015 kraftigt höja effektskatten på kärnkraft vilket resulterade i försämrad lönsamhet.

”Vattenfall beslöt 2015 att stänga reaktorerna några år i förtid i förhållande till som planerat 50 års drift – till mitten av 2020-talet. Beslutet var affärsmässigt, elpriserna var låga och svensk kärnkraft belastades hårt av en särskild effektskatt som hotade förutsättningarna för kommersiell kärnkraftsdrift”, uppgav Torbjörn Wahlborg, produktionschef på Vattenfall i en debattartikel.

Det resulterade även i att Eon beslöt att lägga ned reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 i förtid.

”Förutsättningarna för elmarknaden har förändrats kraftigt de senaste åren. Historiskt och varaktigt låga elpriser i kombination med effektskatten på kärnkraft medför lönsamhetsmässiga problem för framför allt små reaktorer som 02, sa Eons vd Jonas Abrahamsson.

Svenska kraftnät signalerade redan 2014 att det fanns en risk för nedläggning av kärnkraft om effektskatten höjdes:

”Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare. En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4). Svenska kraftnäts bedömning är att en sådan situation inte kan bemästras endast med ökad förbrukarflexibilitet och ökad vindkraftsproduktion, utan att ytterligare åtgärder måste vidtas för att säkerställa en alternativ tillförsel av kraft till området. Att få till stånd ny produktion alternativt ökad importkapacitet tar tid, sannolikt i storleksordningen 5–10 år.”

Regeringen avfärdade denna oro och införde skatten från den 1 augusti 2015.

Delar av Vattenfalls styrelse  byttes också ut. Syftet var att Vattenfall skulle bli ledande i omställningen.

”Regeringen kommer att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi”.

Martin Berg

Mediegranskare

2 kommentarer


  1. Per Tenning skriver:

    Väldigt bra artikel som speglar den verkliga händelseutvecklingen med nedläggning av kärnkraftsreaktorer.
    Vidare kan man tillägga att Svenska Kraftnät är ett resultatdrivande företag som skall gå med vinst, och tar således inte på sig att utföra ”olönsamma” investeringar med nätutbyggnad som nu är nödvändig med alla nya vindsnurror som skall byggas.
    Hur kommer man att lösa effektbalansen i ”systemet”😎….

  2. Pär Nordfelth skriver:

    Bra artikel. Svart på vitt, rena fakta.

    Sossarna och Miljöpartiet har i media ljugit bort sin inkompetens under 8 år……. Och nu är det alla elkunder som får betala priset.

    Se till att rösta bort denna inkompetens den 11/9.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.