Svårt att se principer när granskningsnämnden bedömer saklighet i inslag om energisystemet

I det ena fallet valde granskningsnämnden att fria ett inslag som Kaliber sände i våras. Inslaget handlade om hur den tidigare energiministern Khashayar Farmanbar (S) uttalat sig missvisande om orsakerna till de höga elpriserna i södra Sverige och i inslaget konstateras bland annat att ”nedläggningen av den planerbara kraftproduktionen har delvis skett som en konsekvens av svenska politiska beslut.”.

NMI har tidigare skrivit om inslaget och noterat att det var första gången på minst två år som Ekot valde att inte uppmärksamma ett kaliberavslöjande i sina nyhetssändningar.

Anmälarna ansåg att programmet var tendensiöst och intog ett högerperspektiv. SR svarade i sin tur att de slutsatser som drogs i programmet var väl underbyggda utifrån de sakförhållanden som experter och sakkunniga på området sagt.

Granskningsnämnden valde att gå på SR:s linje och motiverar delar av beslutet med:

SR har dock visat grund för att regeringen år 2015 genom att höja effektskatten ville bidra till en omställning av energisystemet. Därtill redogjordes för att Vattenfall anser att regeringens beslut var avgörande för att företaget valde att stänga Ringhals 1 och 2 i förtid. Programmet strider därför inte mot kraven på opartiskhet och saklighet i denna del.

Frågan om huruvida nedläggningen berodde på politiska beslut eller inte har varit omdiskuterad. Men här menar alltså Sveriges Radio att det finns belägg för att politiska beslut spelat in, och granskningsnämnden anser att beläggen håller.

I det andra fallet valde granskningsnämnden att fälla ett inslag som beskrev klimatnyttan med reduktionsplikten där en bilist som tankade sin dieselbil blev omnämnd som ”klimathjälte”. Anmälarna ansåg att beskrivningen av reduktionsplikten var missvisande och att det var felaktigt att porträttera en dieselbilägare som klimathjälte.

Granskningsnämnden valde i detta fall att gå på anmälarnas linje och inslaget fälldes med följande motivering:

Granskningsnämnden konstaterar att beräkningarna utgick från Naturvårdsverkets siffror och beaktar det faktum att reduktionsplikten förvisso medför utsläppsminskningar. Nämnden anser emellertid, trots detta, att den tillspetsade formuleringen om klimatnytta i påannonseringen i kombination med hur jämförelserna presenterades i inslaget och att en bilist som tankade diesel benämndes som en klimathjälte, medförde att helhetsintrycket av inslaget blev att det är positivt för klimatet att köra fossildrivna bilar. Framställningen blev därmed så förenklad att den medför att inslaget den 8 juni strider mot kravet på saklighet.

En ledamot, Ulrika Hansson, var dock skiljaktig och ansåg att inslaget skulle frias.

Ett tredje exempel på ett ärende som handlar om energimarknaden och som granskningsnämnden nyligen fattat beslut om är ett inslag i Lilla Aktuellt där de höga elpriserna beskrevs som ett resultat av kriget i Ukraina, samt av att Sverige inte har byggt tillräckligt med vindkraft. I inslaget sägs följande:

För elen har nämligen varit ovanligt dyr. Och det finns flera orsaker till det här, men en av dem är kriget i Ukraina. En annan orsak till att elen är extra dyr just nu är att Sverige inte har kunnat göra tillräckligt mycket vindkraft.

Anmälarna kritiserade inslaget för att de nedlagda kärnreaktorernas påverkan på elpriserna inte nämndes. SVT svarade att syftet med inslaget var att beskriva de vid sändningstillfället största orsakerna till de höga elpriserna och att det i huvudsak berodde på svaga vindar i söder och kriget i Ukraina.

Granskningsnämnden gick på SVT:s linje och friade inslaget med följande motivering:

Av SVT:s yttrande framgår att uttalandet om att ”Sverige inte har kunnat göra tillräckligt mycket vindkraft” syftade på att Sverige vid sändningstillfället haft låg produktion av el från vindkraft och att uttalandet var en förenkling som gjordes med hänsyn till programmets målgrupp. Nämnden anser att det inte ska ses som ett ställningstagande för fler vindkraftverk. Uttalandet medför därmed inte att inslaget strider mot kravet på opartiskhet.

Om man summerar granskningsnämndens ställningstaganden när det kommer till hur en saklig och allsidig porträttering av energimarknaden bör se ut, så framgår följande:

Det är rätt att beskriva nedläggningen av Ringhals 1 och 2 som delvis en konsekvens av politiska beslut; det är fel att beskriva en dieselbilist som har en viss andel biodrivmedel i tanken som klimathjälte; och det är okej att bortse från nedlagda kärnkraftverk när man redogör för varför elpriserna är höga just nu.

Det är inte helt enkelt att förstå vilka principer det är som avgör när nämnden fäller respektive friar.

Man kan ställa sig frågan om det överhuvudtaget är lämpligt och meningsfullt att en statlig nämnd på detta vis avgör vad som är godkänd journalistik och vad som inte är det.