Att Sverige som helhet exporterar el ger en missvisande bild av verkligheten. Sanningen är att all svensk elexport har sitt ursprung i de två norra elområdena, medan de två sydliga elområdena, där den största delen av befolkningen bor, i själva verket är extremt ”importberoende”. Det vill säga det finns ett stort underskott på såväl effekt vid vissa stunder som elenergi över längre tid.
När exempelvis miljöpartiets Per Bolund uppger att vi har ett stort elöverskott som kan exporteras, eller när SVT konstaterar att Sverige gör ”all time high” i elexport, döljs de verkliga problemen. Man får bilden av att problemet med den svenska elförsörjningen är överdrivet eller t o m felaktigt.
Enligt statistik från Svenska kraftnät som NMI tagit del av kommer all svensk elexport från Norrland. I princip all el som är tillgänglig för export har sitt ursprung i norra Sverige, i elområde 1 och 2. Den elen transporteras sedan söderut till elområde 3 och 4, varifrån den kan exporteras till våra nordiska grannländer och kontinenten. Att rapportera om Sveriges rekordsexport blir därför missvisande om man inte samtidigt berättar om tudelningen.
Tittar man till exempel på exporten från SE4, som är Sveriges sydligaste elområde, till länder som Litauen, Danmark och Tyskland uppgick den till 16,5 TWh mellan januari och november 2022, enligt Svenska kraftnäts statistik.
Men för att klara av de exportmängderna var man helt beroende av de 28,7 TWH som matades in från SE3. I själva verket har SE4 ett underskott på 12, 2 TWh mellan januari och november.
Sveriges fyra elområden.
Från SE3 ”exporterades” i sin tur 10, 8 TWh, samtidigt som 45, 9 TWh matades in från SE2, vilket betyder att SE3 egentligen hade ett underskott på 35 TWh under perioden. SE2 hade ett dessutom överskott 2TWh på importsidan från Norge. El som sedan transporterades söderut.
Svenska kraftnät har vid ett flertal tillfällen påpekat att att avvecklingen av planerbar el i södra Sverige lett till underskott i elproduktionen som i sin tur försämrat effektsituationen under årets kallats timmar när elen behövs som mest.
Men det faktum att södra Sverige i allt högre grad är beroende av el från norra Sverige för att klara både elförsörjning och export lyfts sällan i medierna.
Om Sverige hade haft mer elproduktion i södra Sverige skulle exportkablarna ha fyllts snabbare. I sin tur skulle det innebära att SE3 och 4 kunde behålla mer av den el som ”importeras” från de norra elområdena med ett lägre pris som följd.
– Vi bygger nätet utifrån en helhet och överföringskorridorerna till södra Sverige med kraft från norr är ofta mer än tillräckliga för det inhemska behovet. Tidigare har elproduktionen varit högre i söder så det har varit mer balanserat utifrån storleken på exportkablarna. Principen är att det först blir balans i de olika elområdena. Sedan kan överskottet exporteras, säger Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät.
Inga kommentarer