Häromdagen gjorde Sveriges Radios politiske kommentator Tomas Ramberg sin sista dag på radion. När han i P1 Morgon ombads att kommentera hur politiken förändrats under hans 30 år på Sveriges Radio återkom han till ett kärt ämne: kärnkraften. Då, i början av 90-talet, var alla överens om nedläggning. Nu bråkar man om vems fel det var att reaktorer lagt ner. Kärnkraften har till och med enligt vissa blivit en del av det så kallade ”kulturkriget”, sa Ramberg.
NMI har tidigare konstaterat att Ramberg gör de politiska partiernas ställningstaganden om kärnkraft och vindkraft till en fråga om politiskt spel. I december granskade NMI hur han i SR-podden Det politiska spelet beskrev kärnkraftens roll i elsystemet:
”Det som aldrig nämns är det verkliga problemet: att ett stabilt och leveranssäkert svenskt elsystem behöver mer planerbar elproduktion. Vill man inte ha kärnkraft så är frågan vilken planerbar elproduktion man förordar. Men det är inte möjligt att avstå från utbyggnad av planerbar elproduktion. Ytterligare utbyggnad av vindkraft är beroende av det finns ökade planerbara resurser att ta till.” skrev NMI.
…
”I stället ger Det politiska spelet bilden av att det handlar om politisk taktik, ett så kallat ”blame game” och ett möjligt val mellan vindkraft och kärnkraft.”
Tomas Ramberg upplevde att kritiken mot honom var orättvis och han menade att han visst tagit upp frågan om elproduktionens planerbarhet.
NMI har nu vidgat frågeställningen: har Ramberg, som ofta kommenterar energipolitiken i Sveriges Radio, någon enda gång det senaste året berört just frågan om behovet av mer planerbar elproduktion? Oavsett vad politiker känner inför vindkraft eller kärnkraft så är behovet av mer planerbar kraft något som ansvariga myndigheter understrukit under många år.
Läs även granskningarna av Marie-Louise Kristola samt av Mona Hambraeus och deras rapportering om energifrågor.
NMI har gått igenom 13 Ramberg-inslag, varav flera långa i exempelvis P1 Morgon och Studio Ett. En slutsats av genomgången är att Tomas Ramberg inte bara två gånger har beskrivit viktiga vägval för energisystemet som ett politiskt spel, utan konsekvent i många inslag.
Det är inte så att han är partisk till förmån för vindkraften, exempelvis lyfter fram argument som talar mot kärnkraft, respektive för vindkraft. I stället gör han det skenbara valet mellan vind- och kärnkraft till en ideologisk fråga, och en fråga om politiskt spel. Spelet är naturligtvis en aspekt av energipolitiken, men när verkligheten – de stora tekniska utmaningarna för Sveriges elsystem – aldrig får plats blir helhetsbilden missvisande.
Tomas Ramberg skriver till NMI: ”Vad jag kan se har ni inte hittat några sakfel i mina kommentarer. I övrigt driver ni er åsikt om vad som är ”korrekta” och vad som är ”missvisande” analyser. Det är helt ok, det är ett fritt land.”
En förklaring till det konsekventa fokuset på politiskt spel gav Ramberg själv i ett självreflekterande resonemang senare under hans sista dag på Sveriges Radio när han medverkade i Nordegren och Epstein. Han fick frågan av Thomas Nordegren om tiden på 1970-talet i den trotskistiska rörelsen varit en merit för journalistjobbet på Sveriges Radio. Ramberg svarade:
”Jag jobbade fackligt och jag jobbade i miljörörelsen och annat på 70-talet. Så jag hade en bakgrund i någon sorts allmän vänsteraktivism och trotskism, det hette socialistiska partiet på den tiden. Jag hade ett otroligt stort politiskt intresse, det har jag haft nytta av. Jag har inga lojaliteter med några av de partier och organisationer som jag bevakar nu. De hade jag inte att göra med då. De var aldrig topp för medierna. Vänsterpartiet tyckte man för mesiga när man var 20 år. Det som det lärde mig var väl möjligen att försöka förstå hur man tänker om man bedriver politik. Det taktiska spelet. Hur ska vi komma fram med den här frågan? Vad är nästa steg? Hur kan det här utvecklas? Jag har haft nytta av att kunna sätta mig in i huvudet på de här människorna som jag bevakar, kommenterar och rapporterar om.”
Socialistiska partiet och 70-talets miljörörelse har alltså relevans för att förstå hur politik och politiker fungerar ännu idag, enligt Tomas Ramberg.
***
Innehåll i 13 inslag som berör energipolitiken
Näringslivets medieinstitut har alltså analyserat totalt 13 energirelaterade inslag från det senaste året. I två inslag motiverar Ramberg varför de höga elpriserna är alla partiers fel – förutom Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas som inte ingått i någon av de senaste decenniernas energiöverenskommelser.
I det ena inslaget ifrågasätter Ramberg påståenden om att elsystemet har nedmonterats och pekar på att utbyggnaden av vindkraft har ökat landets totala elproduktion, samtidigt nämns att kärnkraften både är planerbar och balanserar upp elsystemet till skillnad från vindkraften. Vid flera tillfällen ställs frågan om vem som bär ansvaret för att reaktorer har lagts ner, vid dessa tillfällen är Ramberg noggrann med att poängtera att det inte nödvändigtvis finns något ansvar att utkräva eftersom det också finns dom som tycker att kärnkraften är problematisk.
I ytterligare tre inslag beskrivs hur energidebatten har skiftat fokus från lång till kort sikt. Ramberg beskriver hur kärnkraften stått i fokus under året men att de höga elpriserna har inneburit att politiken fått skifta fokus från långsiktiga åtgärder till att presentera kortsiktiga förslag för att minska effekterna av energikrisen. Ramberg beskriver även ett dilemma där alltför stora subventioner på elpriserna riskerar att elda på inflationen och leda till elbrist.
Från det att den nya regeringen tillträtt har Ramberg skildrat ytterligare en förändring i energidebatten som handlar om att vindkraften har börjat bli alltmer kontroversiell. Ramberg beskriver hur den nya regeringens förslag innebär att vindkraften i större utsträckning ska stå för sina kostnader i form av anslutning och systemtjänster och att det i praktiken gör det dyrare med utbyggnaden av vindkraft. Det beskrivs som en ny konflikt där både näringslivet och vindkraftsförespråkare är kritiska till förändringen och att situationen kan bli svår för regeringen att parera.
Ramberg har även rapporterat om hur långa tillståndsprocesser försvårar utbyggnaden av vindkraft. I inslagen nämns även hur höger- respektive vänsterblocket förhåller sig till vindkraft.
Därutöver har Ramberg inför valet beskrivit hur energidebatten seglat upp som ett av valrörelsens hetaste ämnen och hur det har gynnat den borgerliga oppositionen.
Av Pamina Falck och Mats Olin
****
Socialistiska partiet ombildades år 2019 till organisationen Socialistisk politik.
Inga kommentarer