Att Sverige behöver mer kraftproduktion för att klara av att möta den framtida stora efterfrågan på el är något som medierna ofta tar upp. I många artiklar och inslag ges bilden av att vindkraften, både den landbaserade och havsbaserade, är kraftproduktion som snabbt kan byggas ut.
I ett inslag i Sveriges Radio resonerar Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers, om framtidens utbyggnad av kraftproduktion och ställer då kraftslagen vindkraft och kärnkraft emot varandra.
”Utmaningen nu som vi har framför oss att fram till 2030 för att klara den här elektrifieringen av industrieran som pågår och har börjat och även transportsektorn då och innan 2030 finns knappast den här kärnkraftsutbyggnaden framme då. På sikt kan den bidra”, uppger Filip Johnsson.
Istället menar Filip Johnsson att en annan typ av energiförsörjning ska prioriteras.
”Ja nu är det framförallt att accelerera utbyggnaden av vindkraft både landbaserad men kanske ännu viktigare då havsbaserad som är det energislag som går att bygga nu kostnadseffektivt då”.
Även i ett inslag i Sveriges Radio framställs vindkraften som något som går snabbt att bygga ut.
”Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller”
Och i en artikel i DN.
”Det som går snabbast att bygga i dag är landbaserad vindkraft och solkraft”.
Att det går snabbt att bygga ut vindkraft är dock en sanning med modifikation. Ett exempel är Vattenfalls havsbaserade vindkraftspark vid Kriegers flak som är den enda park som har fått klartecken av regeringen. Vattenfall fick sitt första tillstånd att bygga 2006 på svenska delen av Kriegers flak. Men tillstånden för anslutningsnätet överklagades och först i maj 2022 fattade regeringen beslut om förnyat tillstånd. Nu hoppas Vattenfall att kunna börja bygga 2028.
En till att det råder stor osäkerhet kring utbyggnaden av havsbaserad vindkraft är enligt Vattenfall de komplexa tillståndsprocesserna.
”Vi har en väldigt komplex tillståndssituation där det är många lagstiftningar att ta hänsyn till och många olika tillstånd som krävs. Tillståndsprocesserna måste skyndas på för att klargöra förutsättningarna så fort som möjligt”, uppger Johnny Ståhlberg, ansvarig för Vattenfalls havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige.
Branschorganisationen Svensk Vindenergi uppskattar att det ofta tar närmare ett decennium att bygga ut landbaserad vindkraft.
”Från det första samrådet med allmänheten tar det normalt 6–7 år att få miljötillstånd för en större park, inklusive överklagandeperiod. Den sammanlagda prövningstiden överstiger ofta 10 år från samråd till miljötillstånd”, skriver Svensk Vindenergi i en rapport.
Påståendet om att vindkraft är billigt stämmer inte alls, framförallt inte havsbaserad vindkraft. Professor Gordon Hughes, University of Edinburgh, har studerat vindkraft i detalj i mer än 20 år. Han konstaterar att varje ny generation är dyrare och har kortare livslängd än tidigare generationer, alltså tvärtemot vad som påstås i media. Han har bl.a. tittat på Vattenfalls aktiviteter i Kriegers Flak och han undrar om Vattenfall överhuvudtaget vet vad man sysslar med. Om projektet ska gå ihop behöver priset bli 4-6 ggr högre. Han gjorde en total genomgång för brittisk vindkraft 2020. Resultatet blev att vindkraftens nettovärde var 16 öre/kWh (20 % producerades när börspriset var negativt) medan produktionskostnaden för landbaserad vindkraft var 115 öre/kWh och för havsbaserad vindkraft 192 öre/kWh). Var finns ekonomin? OL3 räknar med att leverera för drygt 40 öre/kWh trots alla problem. Havsbaserad vindkraft har i medel en kostnad av 50 MSEK/MW medan Korea byggt kärnkraft för 20 MSEK/MW. Med tanke på att kärnkraft under sin livstid levererar 8-10 ggr så många kWh som vindkraften blir investeringen per kWh oerhört mycket lägre för kärnkraften.
Vindkraften producerade under 2020 20% eller mindre under ca 3000 timmar av årets 8760 tim. Dvs . var tredje timme produceras mindre än 20 % av den installerade effekten