Nationellt perspektiv dominerar i rapportering om reduktionsplikt

Ekonomiprofessorn John Hassler uppmärksammade i höstas att reduktionsplikten är onödigt dyr klimatpolitik, vilket SVT tog upp i en Aktuellt-sändning. Men sedan dess har nyhetsrapporteringen lämnat frågan om ekonomisk effektivitet i diskussionen om reduktionsplikten.

 

I måndags publicerade Svenska Dagbladet en artikel med rubriken ”Miljardnota hotar för sänkt reduktionsplikt”. Den innehöll uppgiften att en sänkt reduktionsplikt – inblandningen av biobränsle i t ex diesel – kan kosta svenska staten 40 miljarder kronor fram till 2030, för kompensationsåtgärder. Det kan exempelvis handla om ”att köpa utsläppsrätter på marknaden”. Uppgifterna baseras på en rapport från konsultföretaget Sweco på beställning av bland annat några av de företag som levererar biobränslet till reduktionsplikten.

Det här är en i raden av publiceringar i svenska medier som har vinkeln att detta kan bli dyrt, mycket dyrt.

John Hassler, professor i ekonomi med fokus på klimatpolitik, har argumenterat för det motsatta perspektivet: det är reduktionsplikten som är dyr politik och det är sannolikt effektivare klimatpolitik med internationella kompensationsåtgärder. Det här får dock ingen plats i SvD:s artikel. Faktum är att NMI inte kan hitta en enda publicering de senaste tre månaderna på nyhetsplats i de största medierna där det resoneras om det här perspektivet. Istället har det dominerande temat varit det snävt nationella: Sveriges utsläpp ökar om inblandning av biobränslen minskar i svensk diesel.

Hassler uppskattade i Dagens Industri i höstas att kostnaden för reduktionsplikten är cirka 25 miljarder kronor per år:

”Produktionskostnaden för biodiesel är i storleksordningen 10 kronor per liter högre än för fossil diesel. Den nuvarande inblandningen på cirka 35 procent fördyrar därmed pumppriset inklusive moms med runt 4,50 kronor per liter. Det säljs runt 6 miljarder liter diesel så sammanlagt blir merkostnaden runt 25 miljarder kronor för Sveriges bilister och åkerier.”

Beroende på hur mycket reduktionsplikten kommer att sänkas försvinner alltså en del av den här kostnaden för kunderna.

Liknande artiklar skrev han i november i Svenska Dagbladet och Expressen, och i samband med det medverkade Hassler i SVT Aktuellt (22/11 2022). Där sa han om reduktionsplikten:

”Den är dyr, den leder sannolikt till ökad utsläpp utomlands och andra kan inte följa för alla kan inte importera 90 procent av sitt biobränsle från omvärlden.”

Sedan dess har det publicerats mängder med artiklar och inslag om reduktionsplikten, men utan att de ekonomiska argumenten ställts mot varandra.

I Svenska Dagbladet-artikeln uppskattas kostnaden för svenska staten till mellan 27 och 39 miljarder kronor fram till 2030, alltså runt 5-6 miljarder kronor per år.

NMI har tidigare uppmärksammat DN-journalisten Peter Alestigs artiklar om reduktionsplikten som också ensidigt fokuserar på hur mycket ett avskaffande skulle kunna kosta. Alestig menade angående kompensationsåtgärder utomlands att det skulle vara ”spekulativt att hävda att det skulle vara mer kostnadseffektivt än att fortsätta minska utsläppen på hemmaplan”.

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *