”Tittarnas intryck blir att ord står mot ord”

I slutet av november 2022 fick Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem vid Chalmers i Göteborg, uppmärksamhet i många av de stora svenska medierna, efter att ha stått som en av flera författare till en artikel publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature som argumenterade för att EU:s prioritering av biobränslen bara kommer att flytta utsläpp till andra delar av världen och därmed inte ge den klimatnytta som man statistiskt väljer att tillgodoräkna sig.

En av slutsatserna av det är att den i Sverige så omdiskuterade reduktionsplikten borde tas bort, vilket Wirsenius var mycket tydlig med i intervjuerna han gav i november. Han var också tydlig med att han samtidigt tycker att regeringens motiv för att reducera reduktionsplikten är fel – man borde ta bort den för att minska de globala utsläppen, inte för att göra det billigare att köra bensinbil.

Det som hänt efter denna uppmärksamhet är att regeringen, och i synnerhet klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari, fått utstå hård kritik för ambitionen att reducera reduktionsplikten. Inte minst utifrån att det förväntas göra det svårt för Sverige att nå de egna klimatmålen till 2030, vilket underströks i samband med Klimatpolitiska rådets rapport som fick mycket uppmärksamhet i slutet av mars.

Som NMI visat tidigare var medias rapportering av Klimatpolitiska rådets kritik av regeringen mycket ensidig och lämnade inget utrymme åt de tunga debattörer som tidigare ifrågasatt om reduktionsplikten gör klimatnytta. Inte heller Stefan Wirsenius och hans internationella forskarkollegor, som tidigare varnat för avskogningseffekten som en bred satsning på biodrivmedel skapar, fick utrymme. Den enda rösten som försvarade regeringen var Sverigedemokraten Martin Kinnunen.

– Avskogningen är ingen liten effekt. Det är en helt avgörande aspekt. Det är en så stor faktor att räknar man med avskogningen är biodiesel och bioetanol mycket sämre alternativ än fossil bensin och diesel. Ja, till och med långt sämre. Det blir mycket större nettoutsläpp totalt. Därför är det bara en chimär att reduktionsplikten skulle leda till minskade utsläpp, berättar Stefan Wirsenius nu för NMI.

I november-december bemötte Per Bolund (mp) kritiken från dig med att du är en (1) expert och det finns många fler experter och expertmyndigheter som säger motsatsen, dvs att reduktionsplikten är helt avgörande för att klara av klimatkrisen. Vad är ditt svar på det?

– Han säger så för att han ignorerar de indirekta utsläppen. Men att ignorera de indirekta utsläppen från bioenergi är lika dumt som att ignorera att kärnkraft producerar radioaktivt avfall.

Stefan Wirsenius. Fotograf: Johan Bodell/Chalmers.

Stefan Wirsenius medger att det finns olika uppfattningar bland forskare om reduktionsplikten och hur man ska räkna på effekterna av biodrivmedel. Han själv menar att man inte kan analysera bioenergi om man inte tittar på de indirekta effekterna, men väldigt många gör inte det för att det är så svårt metodmässigt att det utvecklats en metodtradition där man gör livscykelanalyser (LCA) utan att ta hänsyn till den indirekta markanvändningseffekten.

– Avskogningseffekten är ju ett engångsutsläpp, medan produktion av vete eller majs för att göra etanol ska slås ut över många år. Det kanske tar fem decennier att betala tillbaka avskogningsutsläppet klimatmässigt i form av att etanolproduktionen minskat utsläpp av fossila bränslen. Det blir alltså komplicerat att räkna på detta och det finns ingen etablerad modell för hur ekvationen ska beräknas. Efter att olika metoder visat sig ge olika resultat ledde det fram till en praxis att man ofta bortser från dem. Det skedde till exempel när EU reviderade sitt förnybara energidirektiv. Därmed sanktionerade man att ignorera problemet, och sedan dess kan man publicera artiklar om bioenergi baserat på LCA-metodiken och enligt praxis inte ta hänsyn till den indirekta markanvändningseffekten.

– Men som sagt, det är alltså så stora avskogningsutsläpp i förhållande till hur mycket biodrivmedel som kan produceras, att utsläppen per producerat briodrivmedel kan bli större än fossil bensin och diesel. Så söker man sanningen snarare än att bara producera artiklar som anses korrekta, borde man absolut beakta effekten av avskogningen.

Wirsenius skrev redan för fyra år sedan en debattartikel i Dagens Nyheter där han kritiserade satsningen på biodrivmedel och reduktionsplikten i samband med att den infördes (även då med en artikel i Nature som grund). Det ledde till mothugg i form av fem repliker men mediernas egna reportrar visade inget intresse. Artikeln i Nature november 2022 ledde till ett helt annat intresse eftersom reduktionsplikten nu var högt på den politiska agendan. Men Stefan Wirsenius är inte särskilt nöjd med hur reportrarna hanterar frågan, med några undantag.

– Det som är frustrerande är att nästan alla aktörer har en mer eller mindre tydlig agenda. Det blir väldigt polariserat. Det finns en minoritet journalister som väldigt tydligt vill vara negativa till bioenergi. Sedan finns det sådana som Peter Alestig (Dagens Nyheter) som har skrivit jättemycket om reduktionsplikten och bara negativt mot regeringen. Men ingenting om att det kanske finns problem med reduktionsplikten. Det tar han aldrig upp.

– Sen är det fel argument som framförs. Greenpeace har ju väldigt högt tonläge mot all bioenergi, bara för att bioenergin släpper ut så kallade biogena koldioxidutsläpp. Men det är inte det som är problemet. Problemet är markanvändningen. Om du odlar vete för att producera etanol, då blir det koldioxidutsläpp när du kör bilen, men nästa år odlar du nytt vete. Då tas precis lika mycket koldioxid upp. Problemet uppstår istället om man hugger ner hundraåriga träd och eldar upp delar av det trädet, för då tar det hundra år innan den ökningen av koldioxid i atmosfären har balanserats upp.

Wirsenius menar att det finns ett mycket större intresse för de indirekta utsläppen från bioenergi utomlands.

– Det är en väldigt välkänd effekt, men i Sverige – och Finland – har vi de mest envisa bioenergiförespråkarna. Och det beror antagligen på att vi är en total outlier när det gäller markresurser per person. I många andra av EU:s medlemsstater är miljörörelsen totalt emot bioenergi av samma skäl som jag är det.

Samtalet kommer in på ett reportage och en debatt i Aktuellt där olika röster om bioenergi blandas. Stefan Wirsenius var själv intervjuad tillsammans med klipp från Preem och Aurora-rörelsen. Sedan blev det debatt i studion mellan Svante Axelsson och Carl Schlüter om biogena koldioxidutsläpp och han tror att tittarnas intryck blir att ”ord står mot ord”.

– Kunskap förändras ganska långsamt i samhället, och jag blir väldigt otålig. Men jag tycker nivån är för dålig, säger Wirsenius.