Fokus på ökade kostnader i rapportering om EU:s klimatpaket

Den 25 april klubbade EU-parlamentet unionens nya klimatpaket. Metoden är handel med ett begränsat och successivt minskande antal utsläppsrättigheter (ETS: emission trade system). Fram till 2030 kommer systemet byggas ut och gälla i stort sett alla utsläpp — även flyg och sjöfart. En mekanism med utsläppstullar införs så att företag i länder med svagare regelverk inte konkurrerar ut industrier inom EU (CBAM: Carbon Border Adjustment Mechanism). 

Hur har denna nyhet rapporterats i ledande media? NMI har sökt på termerna “ETS”, “CBAM”, “utsläppshandel” och “tullar” och på medierna DN, SvD, DI, SR och SvT. 

Sammantaget har rapporteringen varit omfattande, saklig och i huvudsak korrekt. Rapporteringen framhåller också att klimatpaketet är banbrytande och omfattande, men klimatnyttan är inte huvudfokus.  

Ingen nämner att EU genom paketet kommer att uppfylla sina åtaganden enligt Parisavtalet och vara klimatneutralt till 2050. Istället framhålls främst hur dyrt klimatpaketet kommer att bli.  

Reformen genomförs successivt under loppet av drygt 25 år. Samhällsförändringen kommer att vara stor, men den kommer också att vara långsam. Under den tiden kan EU:s BNP beräknas öka med kring 100 procent, vilket betyder ungefär motsvarande reallöneökning för den genomsnittlige löntagaren. 

Om den genomsnittliga löntagaren får sin lön ökad från 26 500 kronor till 53 000 kanske en femhundring extra för flygbiljetten är hanterbar? Ur det perspektivet är fokuset på kostnadsökningarna inte alldeles självklart.  

***

Den 18 april hade DN rubriken “Dyrare import och flyg med EU:s nya klimatlagar” och fortsätter “Det blir snart dyrare att flyga, värma hus och importera cement och aluminium från Kina och Indien”. 

Mp:s Jacop Dalunde intervjuas och fokuserar på att saker blir dyrare: 

“– Den sammantagna effekten är att den gröna omställningen accelererar. Det blir dyrare att flyga och dyrare att köra båtar med fossila bränslen. Det ökar innovationstakten och flyttar transporter till järnvägen, säger Jakop Dalunde (MP), som varit ansvarig ledamot för delar av reformen.” 

I SvD samma dag sägs i bakgrundstexten koldioxidtullarna ge en “extra” kostnad. 

“Bland det som godkändes finns också införandet av en koldioxidtull – på EU-språket döpt till gränsjusteringsmekanism (CBAM på engelska). Tanken är att det ska kosta extra att ta in vissa produkter från länder och områden som inte har lika höga klimatkrav.” 

Även i SvD är miljöpartisten Jacop Dalunde intervjuad. Han framhåller inte klimatnyttan utan är istället missnöjd:  

“– Äntligen inkluderar vi flyget och sjöfarten som fram till nu har haft en gräddfil. Dock är det synd att det fortfarande finns kvar fossila subventioner till den smutsigaste industrin, som tyvärr högern kämpade för att ha kvar, med näbbar och klor, säger Dalunde till TT. 

– Ur vårt gröna perspektiv så är det fortfarande för dåligt för att vara i linje med vetenskapen, säger Dalunde.” 

Också SvT fokuserar på kostnaden den 22 april. Ingressen säger att:  

“Det ska bli dyrare att släppa ut koldioxid i EU och undantagna branscher ska snabbare tvingas in i systemet med utsläppsrätter. Det röstade EU-parlamentet igenom på tisdagen, enligt ett pressmeddelande.” 

Den 26 april skriver DI en hel artikel på temat dyrare flygbiljetter:  

Rubriken är “Nytt beslut i Bryssel: Slut på lågprisflyg i EU”. 

Ingressen späder på med “Räkna med ännu dyrare flygbiljetter framöver. På tisdagen klubbade EU igenom en ny reduktionsplikt för flyget. Notan hamnar på resenärerna.  

Även i DI återkommer Mp:s Dalunde och menar att man annars inte skulle kunna flyga:   

”Skulle vi inte göra det här behöver människor sluta flyga”, säger EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP) till Di.” 

DI spinner vidare på kostnadsökningarna:  

“Redan nu kan det vara svårt att hitta riktigt billiga flygbiljetter inom Europa, men den senaste veckans beslut från EU har potential att förpassa lågprisflyget till historien. 

Som ett resultat av den nyligen klubbade reformen av EU:s system för utsläppshandel måste flygbolagen redan 2026 börja betala för sina egna utsläpp, då den tidigare fria tilldelningen av utsläppsrätter till branschen fasas ut. För de europeiska flygbolagen innebär det en extrakostnad på 57 miljarder kronor 2027, enligt transportanalytiker på Bernstein. 

Men det är inte allt. På tisdagen vreds tumskruvarna åt ytterligare, då EU:s förhandlare landade villkoren för den nya europeiska reduktionsplikten för flygbränsle.” 

Den mest positiva rösten är en företrädare för flygbranschen, som också ger en siffra på kostnadsökningen: 

“Fredrik Kämpfe, branschchef för området flyg på Transportföretagen, är positiv till att EU tagit ett samlat grepp om flygets villkor, både då det kommer till utsläppsrätter och reduktionsplikt. Han tror att en tydligare spelplan kan få bukt med en av de största flaskhalsarna för omställningen: tillgången på hållbart flygbränsle. 

De tuffare reglerna kommer dock påverka priserna, menar han. 

”En ökning med 500 kr för Europaresa och mer för en längre resa har räknats ut av experter och är rimliga antaganden. Men många faktorer spelar in, framför allt tillgången och priset på det hållbara bränslet, och jag tror att branschen kommer att behöva se över sina affärsmodeller”, säger han.” 

Rapporteringen fokuserar alltså i hög utsträckning på kostnadsökningarna av EU:s nya klimatpaket, snarare än klimatvinsterna och att Parisavtalet sannolikt kommer att uppfyllas av EU. 

Kostnadsökningarna konkretiseras dessutom sällan och sätts framförallt inte in i sitt sammanhang.  

***