Trots förtydligande fortsatt oklara siffror i Klimathoppet

Oklarheterna kring biobränslen och koldioxidutsläpp i SVT:s Klimathoppet kvarstår i program nummer två.

-Trots ett försök till förtydligande av siffrorna i det första programmet fortsätter det att bli fel, konstaterar skogsbruksexperten Peter Holmgren.

Klimathoppets redaktion hänvisar till Naturvårdsverket.

 
Klimathoppets Camilla Kvartoft förtydligar, men fortfarande är det oklart vad staplarna betyder.

Den 17 mars skrev NMI om det första programmet i SVT:s serie Klimathoppet som sändes den 14 mars. I det programmet gjordes ett allvarligt faktafel när det gäller de utsläpp av växthusgaser som orsakas av skogsbruk och annan markanvändning.     

Det framstod som om skogsbruk och annan markanvändning orsakade ett nettoutsläpp av växthusgaser. Men så är det inte.  Den totala effekten är ett nettoupptag av växthusgaser. Totalt sett försvann år 2020 47 miljoner ton koldioxid ur atmosfären genom att den långsiktigt lagrades in i skog och skogsprodukter. Till detta släppte jordbruksmark och bebyggelse ut 6 miljoner ton. Nettoupptaget i skog och mark var alltså 41 miljoner ton koldioxid, motsvarande cirka 80 procent av Sveriges totala utsläpp.   

— Klimathoppets redaktion hade helt enkelt fått siffrorna om bakfoten när man samtidigt visade biogena utsläpp på 50 miljoner ton, vilket resulterade i att de talade om för tittarna att nettoutsläppen från skog och markanvändning var 9 miljoner ton. Det är ingen lite siffra, med tanke på att Sveriges totala utsläpp är 47,8 miljoner ton.   

Tisdagen den 21 mars sändes det andra avsnittet i serien. Då togs ämnet återigen upp. Programledaren Camilla Kvartoft försökte förtydliga uppgifterna från det tidigare programmet utan att nämna att de egentligen varit fel.  Olyckligtvis rörde hon till det igen (13:20 in i programmet).   

Det börjar visserligen bra. Programledaren Camilla Kvartoft visar ett diagram med nettoupptaget av växthusgaser, vilket anges till minus 41 miljoner ton.    

Så långt var det korrekt.    

Men sen lade redaktionen på en stapel med utsläppen från bland annat förbränning av biobränslen, utan att ange någon siffra. I det tidigare programmet fanns som sagt en stapel på 50 miljoner ton koldioxid som skulle representera bruttoutsläppet.  Men den nya stapeln i diagrammet är av någon anledning tre gånger högre än stapeln för minus 41 miljoner ton. Det är här förvirringen uppstår: 50 är inte tre gånger större än 41. Vilka nya utsläpp ligger bakom siffrorna som ligger till grund för den nya stapeln?  Det redovisas inte. 

”Vi vill förtydliga att då (i det förra programmet, reds anm) innehöll den här siffran också alla utsläpp från biobränslen och skogsbruket, och det som skogen också tar upp.”, sa Camilla Kvartoft.

– Man ges också intrycket att dessa utsläpp och upptag handlar om skogen. Det är sant att skogen är en stor del av ekvationen, men även jordbruk, bebyggd mark och importerade varor som blir biobränsle finns med i den mix som presenteras. Dessutom nämns inte att de flesta skogsprodukter går på export så eventuella biogena utsläpp från dessa sker i andra länder, säger Peter Holmgren.  

Sammantaget är nu nettosiffran korrekt. Skog och mark tar upp koldioxid trots att vi använder biobränslen, men det råder fortfarande förvirring om delmängderna.  

NMI har varit i kontakt med SVT:s Klimathoppet som hävdar att den tre gånger högre stapeln innehåller ett antal utsläppssiffor de fått direkt av Naturvårdsverket, men vilka det är vill inte SVT särredovisa eftersom de enligt Naturvårdsverket är relativt osäkra. 

Vilka bruttosiffror som i SVT:s stapeldiagram summerar till –41 får vi alltså inte veta. 

På en fråga per mail till programledaren Camilla Kvartoft om hur Naturvårdsverket på sin hemsida kan redovisa svenska utsläpp med två decimalers noggrannhet om de har stor osäkerhet i sina siffror svarar Kvartoft “Dina frågeställningar är helt relevanta. Vi ställde oss dom också. Min redaktör har försökt förklara hur myndigheterna resonerar. Om du har fler frågor så rekommenderar vi dig att kontakta Naturvårdsverket”. 

Magnus Nilsson

NMI:s skribent

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *