Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola rapporterar från Maui/Hawaii.
NMI har talat med journalisten Anders Bolling som sedan länge intresserat sig för väder och klimat, bland annat under 20 år på Dagens Nyheter. Han delar med sig av sina favoritkällor och vad de säger om bland annat några aktuella väderhändelser och deras relation till klimatförändringarna.
– Kraftiga oväder och skogsbränder har varit självklara nyheter under många år. Den nuvarande sommaren har även bjudit på bland annat torka i Sverige och värmeböljor i Sydeuropa, säger Anders Bolling.
Men hur stark koppling har dessa väderhändelser till de långsiktiga klimatförändringarna?
– Vissa bekräftar en tydlig trend, men de flesta gör inte det.
– Uppvärmningen syns tydligt. Antalet varma dagar har blivit högre och antalet kalla nätter lägre. Det är logiskt, med tanke på att medeltemperaturen gått upp drygt en grad sedan mitten av 1800-talet. Värmeböljor har generellt blivit vanligare.
Tidigare i augusti drabbades ön Maui av katastrofala bränder som ödelade stora delar av ön och krävde 115 dödsoffer.
Den omedelbara reaktionen hos media och opinionsbildare var att skylla på klimatförändringarna. Men ingenting talar för att de haft någon avgörande påverkan. Redan 2014 varnades myndigheterna för att förändrad markanvändning radikalt ökade risken för att normalt förekommande skogsbränder riskerade att få okontrollerad spridning. Bland annat har tidigare omfattande sockerrörsodlingar fått växa igen okontrollerat.
– Det intressanta är att ABC News publicerade en artikel med den vinkeln men pressades att ändra i bland annat rubriken efter attacker i sociala medier, påpekar Bolling.
Det omvända gäller också. Modernt skogsbruk med stora investeringar gör det enkelt och lönsamt att släcka skogsbränder. SLU skriver den 3 juli 2023:
“I Kanada sägs att 3 procent av bränderna orsakar 97 procent av den brända marken, och något liknande gäller förmodligen även i Sverige. Innan vi började släcka bränder brann runt 200 000 ha skog årligen i Sverige. I början på 2000-talet var den siffran nere i ca 5 000 ha under riktigt svåra brandår, där varje enskild brand var mellan 400 och 2 000 ha stor. Under ett genomsnittligt år var inga bränder över 100 ha. Det betyder att den andel av den svenska skogen som varje år brinner minskat från 1 procent till 0,01 procent.”
Skogsbränder som drabbar människor och orsakar tragedier ger underlag för spekulationer om att klimatförändringar driver på bränderna. Men i själva verket har skogsbränderna globalt minskat kraftigt under de senaste 100 åren. Fakta är att IPCC inte utesluter att klimatförändringarna ger större risk för skogsbränder lokalt, men att effekterna av klimatet ligger under bakgrundsbruset.
Anders Bolling
Anders Bolling understryker att ovanstående kunskaper inte betyder att vi kan sluta tänka på den globala uppvärmningen. Men de betyder att det blir lite lättare att ta sig an problemet med rätt proportioner och rätt metoder. Det är bara misantropiska politiker och debattörer som utgår från att människor inte kan hålla flera tankar i huvudet samtidigt.
Extrem nederbörd har en ökande trend. Däremot ökar inte översvämningar. Det kan förefalla märkligt, men beror på att extrem nederbörd är relativt. Om en plats nästan aldrig har regn, men plötsligt får 30 mm på ett dygn, definieras det som ett fall av extremt regn men orsakar ingen översvämning.
När det gäller så kallat skogsbrandsväder är sannolikheten att detta fenomen har ökat 50-50. Lite förenklat kan man säga att det syns en ökning, men den ligger inom den statistiska felmarginalen. Termen “skogsbrandsväder” används för att man antar att vissa väderförhållanden ökar risken för skogsbränder, men att skogsbränder har betydligt mer avgörande orsaker. Det finns alltså ingen motsättning i att säga att klimatförändringarna har ökat risken för skogsbränder trots att dessa har minskat sedan början på 1900-talet.
När det gäller andra typer av extremväder syns ingen ökning. Det gäller tropiska cykloner, övriga stormar, väderrelaterad torka, översvämningar, åskväder, blixtnedslag, hagel, extrema vindar och tornador.
— Torka är lite speciellt. Det vi vanligtvis menar är meteorologisk eller hydrologisk torka. Den har inte ökat. Men sannolikheten är 50-50 för att så kallad ekologisk torka och jordbrukstorka ökat. Det är brist på markfuktighet som förvärras av mänskliga aktiviteter.
I takt med att det blivit varmare har vi alltså fått fler värmeböljor och skyfall, medan andra typer av extremväder inte har ökat. Inte heller översvämningar.
– Jag skulle säga att journalister inte är tillräckligt kritiska mot olika påståenden från politiker och aktivister när det gäller klimatet. Och det kan bero på att det är komplexa frågor och svårt att veta vilka källor som är pålitliga. Men det finns ett antal bra källor som förutom sina vetenskapliga texter dessutom har material som är tillgängligt utan specialkunskaper.
– IPCC förstås. Huvudrapporten är enormt omfattande, men den är ändå strukturerad så man kan hitta uppgifter om olika områden. Läs inte bara sammanfattningen för beslutsfattare. I kapitel 11 hos arbetsgrupp 1 (WG I) finns allt om extremväder. NASA, EPA, NIFC, Copernicus, EEA. I Sverige är SLU en bra källa om skogsbränder. SMHI förstås. När det gäller katastrofer har EM-DAT i Belgien bra statistik.
– Som en bonus skulle jag rekommendera professor Roger Pielke Jr:s Substack-flöde, som är bra för journalister att kolla upp då och då. Pielke brukar vara snabb med sammanställningar av forskning som gäller aktuella väderhändelser, tipsar Anders Bolling.
Alla de källor Bolling nämner är FN, EU, eller statliga myndigheter, förutom Roger Pielke. De kan knappast anklagas för att vara finansierade av fossilindustrin eller ha dolda politiska agendor.
***
Här är några av Anders Bollings favoritkällor på klimatområdet, med fokus på bränder och skyfall, och som uppgifterna i intervjun är hämtade ifrån:
Bränder
SLU (Sverige)
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/slu-skogsskadecentrum/temasidor/skogsbrand/
Särskilt bra historisk genomgång här:
https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2023/risk-for-annu-en-brandharjad-sommar-i-skogen/
EPA (USA)
https://www.epa.gov/climate-indicators/climate-change-indicators-wildfires
Nasa (USA)
https://www.earthdata.nasa.gov/topics/human-dimensions/natural-hazards/wildfires
NIFC (USA)
https://www.nifc.gov/fire-information/statistics/wildfires
(Man kan notera att det kommer lite olika besked från EPA respektive de andra)
Copernicus (denna sammanställning gäller Europa, Nord- och Sydamerika)
https://atmosphere.copernicus.eu/copernicus-extreme-wildfires-europe-south-america-and-north-america-2022
EEA (Europa, främst Medelhavsområdet)
https://www.eea.europa.eu/ims/forest-fires-in-europe#:~:text=Climate%20change%20has%20increased%20forest,control%20efforts%20have%20been%20effective
Studie från 2016 (globalt)
https://www.researchgate.net/publication/303504221_Global_trends_in_wildfire_and_its_impacts_Perceptions_versus_realities_in_a_changing_world
IPCC Kap 11, sid 1600 (globalt)
https://report.ipcc.ch/ar6/wg1/IPCC_AR6_WGI_FullReport.pdf
Skyfall
https://www.smhi.se/en/climate/climate-indicators/climate-indicators-extreme-precipitation-1.91474
EPA (USA)
https://www.epa.gov/climate-indicators/climate-change-indicators-heavy-precipitation
IPCC, kapitel 11, sidan 1557 (globalt)
https://report.ipcc.ch/ar6/wg1/IPCC_AR6_WGI_FullReport.pdf
Extremväder allmänt
https://rogerpielkejr.substack.com/
Vad IPCC säger om olika slags extremväder i dag, 2050 och 2100:
https://rogerpielkejr.substack.com/p/signal-and-noise
Världens ledande databas över inrapporterade naturkatastrofer (vilka kan sorteras efter väderrelaterade sådana) är EM-DAT vid institutet Cred i Belgien:
https://www.emdat.be/
Inga kommentarer