I Sveriges Radios Godmorgon världen uppmärksammades att ett tjugotal länder, inklusive Sverige, på klimattoppmötet i Dubai kommit överens om att satsa på mer kärnkraft för att kunna nå klimatmålen. Programledaren Katarina von Arndt intervjuade Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys, i ämnet. Han hade inte mycket gott att säga om kärnkraftens framtid.
Har världen svängt om kärnkraft, frågan hon. Göran Finnvedens bedömning var att kärnkraft kommer att spela en liten roll framöver i Sverige och västvärlden. Vem vinner på mer kärnkraft, frågade Katarina von Arndt. Kärnkraftsindustrin, urangruvorna och till och med fossilindustrin, menade Göran Finnveden.
Är det inte så att både vind- sol- och kärnkraft kommer att behövas när Sverige bygger ut elsystemet, frågade von Arndt, och Finnveden argumenterade för att kärnkraft inte behövs, i alla fall inte i Sverige. I Sverige är forskningen och myndigheterna ganska eniga om att vi inte behöver kärnkraft för att bygga ut elsystemet, även om man kraftigt vill öka elproduktionen, menade Finnveden.
De här åsikterna kan en enskild forskare förstås ha, även om den motsägs av de tyngsta bedömarna. Men Finnveden fick inga uppföljande frågor om detta. Man kan kräva mer initierade frågor från Sveriges Radios sida.
Inte vid något ända tillfälle berördes kärnkraftens roll som baskraft i elsystemet. Mer baskraft – kärnkraft eller till exempel gaskraft – kommer att vara nödvändigt i elsystemet för att det ska gå att kraftigt bygga ut vind- och solkraft, det har inte minst den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät understrukit.
Sammantaget gav inslaget i Godmorgon världen en missvisande och okunnig bild av kärnkraftens roll i energisystemet.
När det blåser mycket får vi stora överskott. Elpriset går ner till minus.
Då lagrar vi via vätgastillverkning. Den lagrade elen blir alltså väldigt billig.