Konflikt väljer bort centrala fakta om kärnkraften i Ukraina och Tyskland

När radioprogrammet Konflikt berättar om kärnkraft i Ukraina och Tyskland så väljer man bort viktig information som behövs för en nyanserad berättelse. Programmet är ensidigt och består mest av generell kärnkraftskritik. 

 
Tyskt kolkraftverk.

Programmet Konflikt i Sveriges Radio konstaterar att Sverige och andra länder nu satsar på kärnkraft av klimatskäl. I ett timslångt program fokuseras på riskerna med kärnkraft i händelse av militär konflikt, och på det faktum att Tyskland lagt ner sin kärnkraft. Konflikt ägnar en stor del av programmet åt två internationella exempel, Ukraina och Tyskland.  

Kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina med sex reaktorer var mål för de ryska trupperna vid anfallet mot Ukraina och nu är under rysk kontroll. Det producerar inte el men är enligt Reuters beroende av eltillförsel från Ukraina för reaktorkylning. Men ett viktigt perspektiv på Ukrainas kärnkraft nämndes inte i Konflikt. Nämligen att det finns ytterligare tre kärnkraftverk med sammanlagt nio reaktorer i Ukraina. De reaktorerna levererar el som vanligt. Inte heller nämns att Ukraina planerar för att bygga ut kärnkraften. 

– Reportaget saknar helt en beskrivning av de säkerhetsmässiga nyttor som kärnkraften bidrar med i situationer av höjd beredskap och krig. Kärnkraften i Ukraina har levererat el konstant under kriget och har varit avgörande för att upprätthålla elsystemets funktion och för att möjliggöra en snabb synkronisering med det europeiska elnätet under krigets inledande fas, säger Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen. 

 – Trots att Ukraina med råge har mer erfarenhet än andra länder av kärnkraftsolyckor och angripna reaktorer i krig väljer man att förbereda för fler reaktorer i Ukraina. Det säger något om vilka nyttor man ser med att ha kärnkraft i sitt energisystem, i relation till riskerna. Just de geopolitiska aspekterna och energisäkerhet är något som också varit drivande för EU-kommissionen när de nyligen aviserade en kommande satsning på små modulära reaktorer. 

Det andra internationella exemplet i programmet var Tyskland som under 2023 har stängt sina sista reaktorer. Konflikts reportrar intervjuade experter och representanter för allmänheten som var positiva till nedläggningen. Undantaget var en gymnasieelev som oroade sig för ökade utsläpp av klimatgaser. Tankar om ny kärnkraft i Tyskland kallas i Konflikt för ”spökdebatt”. Konflikt avslutas med orden: ”Kärnkraftens tid är förbi, och det utan att lamporna slocknat” 

Ett centrat och allmän känt faktum i den här frågan är att Tysklands utsläpp av klimatgaser har ökat som en följd av nedläggningen av kärnkraft. Koldioxidutsläppen inom elproduktionen i landet uppgick 2020 till 220 miljoner ton, och hade i fjol stigit till 255 miljoner ton. I år har fyra i princip nedlagda kraftverk (tre koldrivna, ett oljedrivet, totalt på 2,15 gigawatt) åter tagits i drift. Tyskland fortsätter också att köpa kärnkraftsel från Frankrike. 

Inte heller nämns att EU är på väg att få ytterligare minst ett kärnkraftsland. Polen planerar två nya kärnkraftverk.  

NMI kontaktade programmets producent Anja Sahlberg för en kommentar om faktaurvalet och fick följande svar: 

“Tack för att du lyssnar på Konflikt och tar dig tid att skriva. Allt du nämner kan självklart vara relevant. Vi gjorde en enorm research inför detta program och en hel del kom inte med, det handlar alltid om att välja och välja bort för att berätta en historia. När man väl är i mål kommer alltid nya tankar och insikter, det får helt enkelt bli fler program framåt. Vänl Anja” 

Magnus Nilsson

NMI:s skribent

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *