SVT bagatelliserar effekterna av EU:s nya miljölag

I förra veckan röstade EU-parlamentet ja till en ramlag om restaurering av natur. Det betyder att medlemsstaterna ska återställa minst 20 procent av olika land-och havsområden till 2030 och alla EKO-system som behöver restaureras senast 2050. Detta ska göras för att säkerställa områdenas bevarandestatus, som bedöms utefter dess utbredning, population, livsmiljö och framtidsutsikter.

”För att nå EU:s övergripande mål måste medlemsländerna återställa minst 30 procent av de livsmiljöer som den nya lagen täcker (allt från skogar, gräsmarker och våtmarker till floder, sjöar och korallbäddar) från dåligt till gott skick senast 2030. Målet ska sedan breddas till 60 procent fram till 2040 och till 90 procent fram till 2050”, skriver Europaparlamentet.

När Skogsstyrelsen tidigare räknat på den nya lagen kom man fram till att cirka 1 miljon hektar produktiv skog kan behöva tas ur produktion och ytterligare cirka 500 000 hektar som måste skyddas. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har också uppskattat att kostnaden för att ersätta skogsägarna skulle uppgå till cirka 175 miljarder kronor fram till 2050.

När SVT: s klimatreporter Erika Bjerström berättade om den nya förordningen i Aktuellt tonade hon ned de eventuella konsekvenserna för landets jord- och skogsägare.

”Hur det kommer att bli vet vi inte riktigt. Men det är också viktigt att peka ut att det här inte lägger en död hand på skogen. Om du är skogsägare och får en del av din skog utpekad så innebär inte det här att den ska bli ett museum. Utan man får använda mer naturanpassade metoder när man ska bruka den här marken”.

Gunnar Lindén, naturvårdpolitisk expert på LRF Skogsägarna, menar att man inte kan uttrycka sig så.

”Så som Sverige hittills sett på naturtyperna kan de inte brukas alls utan att deras status anses försämras, och nu ska statusen förbättras enligt förordningen. Det kan möjligen vara sant att landets skogsägare kan få bruka marken i de naturtyper som EU vill återställa.

Men det hänger på att vi helt reformerar vår nuvarande syn på hur vi ser på naturtyper och om de har god status eller inte. För, som sagt, om Sverige fortsätter att bedöma det på samma sätt som vi hittills har gjort så kommer den nya lagen att få väldigt stora konsekvenser som till exempel Skogsstyrelsens beräkningar pekar på”.

I Aktuell uppger även Erika Bjerström att det nu pågår ett snabbt utdöende av arter.

”Om man tittar på Sverige har vi nästan ingen opåverkad skog kvar och arter försvinner i rasande takt”.

Gunnar Lindén menar att det inte stämmer.

”Enligt rödlistan år 2000 så var 249 arter klassade som nationellt utdöda. I rödlistan för 2020 var antalet 202 arter nationellt utdöda. Ett stort antal arter är alltså inte längre utdöda. Utdöendet är närmast negativt, åtminstone på papperet. De flesta av de nationellt utdöda skogsarterna försvann för mer än 50 år sedan och förekom bara sporadiskt dessförinnan”.

Nu ska regeringen och berörda myndigheterna titta på hur den nya ramlagen ska införlivas i svensk lagstiftning. Gunnar Lindén menar att det arbetet kommer att vara avgörande för hur jord- och skogsbruket faktiskt kommer att påverkas.