Havsvindkraften och vätgasproduktionen behöver varandra.
Svenska nyhetsmedier intresse för kostnader för ny kärnkraft är stort, det har NMI uppmärksammat flera gånger. Men hur stort är intresset för vindkraftens kostnader? NMI har tittat på ett aktuellt fall.
Den 20 mars vann Ventyr, där Ikea-ägaren Ingka Group ingår, den första vindkraftsauktionen i Norge. Auktionen handlade om rätten att bygga vindkraft i ett område som kallas Sørlige Nordsjø II. I praktiken handlade auktionen om vem som kunde erbjuda norska staten lägst pris för elen.
Ventyrs vinnande bud ligger på 115 öre per kWh. Det innebär att när marknadspriset ligger under det åtar sig norska staten att betala extra till Ventyr, medan om elpriset är högre betalar Ventyr till norska staten. Parken ska vara färdig att ta i bruk 2030 och att den då ska leverera 6,5-7,0 TWh per år (en genomsnittlig svensk kärnreaktor ger ungefär 8 TWh per år).
Händelsen föranledde en TT-artikel som förutom i branschmedia publicerades av DN och SvD. Vad som ännu inte uppmärksammats är priset: 115 öre per kWh.
Är det högt nog att motivera någon uppmärksamhet?
För att ge ett perspektiv kan det jämföras med uppmärksamheten och spekulationerna om vad ny kärnkraft kan komma att kosta. Ett exempel: den 25 januari gjorde SvT:s reporter Johan Zachrisson Winberg ett inslag där textnyheten på webben har rubriken “Kärnkraften kan bli nära dubbelt så dyr som regeringen trott”. Nyheten är att kärnkraften kan bli dyr.
“SVT kan nu avslöja att Vattenfall fått in prisuppgifter från flera leverantörer av både stora och mindre så kallade SMR-reaktorer. Slutsatsen totalt är kostnader på 90-112 öre per kilowattimme. Nära dubbelt så mycket som tidigare bedömning alltså. (…)
(Mot SVT:s beskrivning protesterade Vattenfall.)
För drygt åtta veckor sedan var alltså ett antaget pris för kärnkraft på kanske så mycket som 112 öre per kWh en nyhet. Men ännu efter tre veckor har ingen uppmärksammat att vårt grannland fått ett fastslaget pris på samma nivå från vindkraft.
Detta är i linje med tidigare observationer som NMI gjort om att det främst är kärnkraften som triggar ett kritiskt förhållningssätt från medier.
Största bekymret med vindkraften ur nätsynpunkt är väl de väderberoende produktionsvariationerna. Det är även det som ligger bakom både prisvolatiliteten och nätstabilitetsproblemen.
Men vindkraftverken har vissa reglermöjligheter genom att vinkla rotorbladen. Idén kan då vara att verken inte försöker optimera produktionen hela tiden, utan att man reglerar ner dem när det blåser ordentligt och optimerar rotorbladsvinkeln först när det börjar mojna. Man utnyttjar då inte verkens fulla kapacitet när det blåser bra, men kan kanske få bättre priser genom att kunna utlova en jämnare produktion. Nu när det börjar dra mot överkapacitet på vindkraftsflottan, så kanske det kan vara ett sätt att överbrygga variationerna (om nu EU:s konkurrenslagstiftning skulle tillåta ett sådant samarbete???). Man måste tänka utanför boxen.
Sen såg jag att det var en positiv artikel om natriumjonbatterier igen i senaste numret av Ny Teknik, det är nästa trådända vi måste ta tag i.