Svenska kraftnät bedömer att den svenska elanvändningen kommer att öka påtagligt redan nästa år.
Elanvändningen i Sverige står inför en aldrig tidigare skådat ökning, enligt mängder av medierapporter under de senaste 4-5 åren. En fördubbling av elanvändningen är vad Sverige måste förbereda sig för, kopplat till den gröna omställningen, och det beskrivs vara mycket bråttom att få upp elproduktionen, korta ner tillståndsprocesserna, med mera.
Ett planeringsmål för elanvändningen på 300 TWh år 2045 lanserades av energiminister Ebba Busch i våras, till exempel här i Dagens Nyheter och här i Svenska Dagbladet. Miljöpartiets Daniel Helldén gick ut med ett ännu tuffare planeringsmål, 100 nya TWh redan till år 2030.
Stora delar av näringslivet ger samma behovsbild. Energiföretagen gav våren 2021 spannet 240-310 TWh som högscenarionivå för elbehovet 2045, Svenska kraftnät 290 TWh, konsultföretaget WSP 275 TWh.
Siffrorna är svårfattligt stora, sett till dagens elanvändning: officiell siffra för Sverige 2023 var 134,6 TWh, enligt Energimyndigheten. Inte minst mot bakgrund av att elanvändningen inte har ökat på fyrtio år. Sverige använde i fjol mindre el än år 1986 (siffran då var 135,5 TWh el, enligt SCB).
Här kurvan för den svenska elanvändningen under perioden 1990-2023, sammanställt av Ekonomifakta:
Som synes är kurvan i stort sett platt. Trots en befolkningsökning på 2 miljoner människor, fördubblad BNP och omfattande elektrifiering av industri och samhälle har elanvändningen i Sverige alltså inte ökat under alla dessa år.
Startskottet för de våldsamt ökande framtidsprognoserna gavs med Hybrit, LKAB:s SSAB:s och Vattenfalls initiativ för framställning av grönt stål, första gången presenterat 2016. Ett initiativ vilket som bekant följts av ett stort antal andra svenska projekt som syftar till utsläppsfria och elkrävande industriprocesser.
Men borde inte alla dessa högprofilerade projekt ge avtryck också i fråga om den faktiska elanvändningen? Det är ju väldigt bråttom.
Ännu 2022 syntes ingen ökning. Och från 2022 till 2023 sjönk elanvändningen med 2 TWh. Till detta bidrog säkert de höga elpriser som då rådde. Numera är elpriserna emellertid åter låga, och månad för månad har nu gått också av 2024 utan att några tecken syns på ökad elanvändning.
Den enda svenska tidning som ger mer kvalificerad information i saken är Ny Teknik, som månadsvis genom ett samarbete med Newsworthy presenterar utförlig statistik över den gångna månadens elproduktion och elanvändning. Här kurvan för det första halvåret 2024 och jämförande kurvor för åren 2017-2023 (med tack för grafiken till Martin Olsson).
Någon uppåtgående trend går inte att skönja. Den relativt höga elanvändningen i januari 2024 förklaras med att månaden i hela landet var ovanligt kall och därmed mycket elkrävande. För februari månad bör beaktas att den genom skottåret innehåll ett extradygn, vilket höjde totalsiffran med ungefär 3,5 procent, närmare 500 GWh.
Sett till den medieuppmärksamhet som elektrifieringsprojekten fått kunde man tycka att den icke-ökande elanvändningen borde vara ett högintressant tema. Varför sådant tryck på att bygga ny elproduktion och nya nät, om dessa inte används?
Läget nu är att elpriset på grund av elöverskott är så nedpressat att investerarna uppenbart tvekar eller drar sig ur projekt. Till exempel fattades inte ett enda investeringsbeslut om ny vindkraft i Sverige under senaste kvartal.
De branschkunniga följer givetvis utvecklingen noga. Är de rätt ute, måste något hända mycket snart. Till exempel ligger i Svenska kraftnäts senaste långsiktiga marknadsanalys (januari 2024) de fyra scenarierna för elanvändningen 2025 på 151-166 TWh, det vill säga hela 15-30 TWh upp från dagens nivå.
SKGS (samarbetsorganisation för skogs, kemi-, gruv- och stålindustrin) väntade sig i sin fjolårskartläggning en ökad elanvändning i branschen redan i år med 8 TWh och sedan stegvis åren 2025-2027 med 8, 9 respektive 16 TWh årligen.
I SKGS:s nyss uppdaterade kartläggning (juni 2024) har de tidigare siffrorna reviderats ner avsevärt, men fortfarande beskrivs industrins elanvändning under de fyra kommande åren (2025-2028) öka med 5 + 5 + 17 + 19 TWh per år (med kommentaren ”det finns naturligtvis osäkerheter” i saken).
Två större medier som till någon del följer frågan är Dagens industri, till exempel genom en artikel om att alla de stora gröna industriprojekten i norra Norrland är försenade, utom ett, och Affärsvärlden, som mer systematiskt granskat de gröna Norrlandsprojekten, inklusive vätgashypen, till exempel här.
Sett till frågornas dignitet, för det svenska näringslivet, för skattebetalarna och den svenska politiken, är temat faktisk elanvändning hursomhelst underbevakat.
En intressant referens kan vara tidigare framtidsprognoser om Sveriges elanvändning. År 1967 trodde den statliga Energikommittén att elanvändningen år 2000 skulle hamna mellan 350 och 500 TWh. Kraftindustrin, inklusive Vattenfall, anslöt sig till den högre prognosen då man trodde starkt på ökad elvärme. Utfallet blev i själva verket bara 147 TWh.
Fem år efter Energikommittén kom den dåvarande Centrala Driftledningens prognos: 250 TWh skulle förbrukas 1990. I verkligheten hamnade elanvändningen på drygt 140 TWh.
Intressant och välunderbyggd artikel. Jag själv brukar titta på tendensen på sådana här kurvor och det finns inga tecken som skulle tyda på en ökad användning. Samtidigt har vi historien om Pågen (Dagens Industri 4 juni 2019), som beskriver hur Pågens bageri fått ställa in sina planer på en expansion i Malmö, enligt Eon beroende på att stamnätets kapacitet var otillräcklig. Det är fortfarande oklart om anläggningen kan byggas (Landskrona Direkt, 6 mars 2024).
De stora elslukande projekten i Norrland verkar också löpa vidare utan att man har en aning om hur den framtida elförsörjningen skall ordnas (Henrekson, flertal källor, t.ex. Hotspot). Elförsörjningen av Södra Sverige (SE4) verkar överhuvudtaget underdimensionerad och Västlänken som skulle lösa problemen har tagit alldeles för lång tid att få färdig.
Ingenting tyder på att det finns några snabba lösningar på elförsörjningen, vindkraftsproduktionen är ena dagen farligt hög för att nästa vecka nästan utebli. Mer utbyggd vindkraft disponerar inte heller tillräckligt mycket vattenkraft för att kunna överbrygga svängningarna, i det avseendet har vindkraftsutvecklingen slagit i taket. Även om folk har börjat tveka, så säljs det fler elbilar och där sker ingen avstämning mot elnätets kapacitet, det ska bara gå.
Och nu kommer höstmörkret……
Det är en bra sammanställning, men igen är det generellt effekt som är problemet och inte den totala förbrukningen av elektricitet i samhället.
Elbilar börjar komma, även om utrullningen har stannat av (som så mycket annat relaterat till den gröna omställningen). Nu finns det krav att det ska finnas snabbladdare på många fler ställen och varje snabbladdare kräver en viss effekt, och dess totala effektbehov är inte jämnt utspritt över dagen, utan har specifika toppar. Att då tro att detta ska gå att koppla med vind / solkraft utan lagringsmöjligheter (som i sig kostar pengar) är inte trovärdigt.
Som har diskuterats en del, men som alltid stoppas, kan detta lösas med ett antal gaskraftverk i EL4. Även om Sydvästlänken är i drift kan den inte alltid användas fullt ut (intressant nog för att Ringhals 1 och 2 stängdes ner).