Covering Climate Now (CCNow) är en organisation som försöker påverka medier världen över till en mer aktivistisk klimatbevakning på bekostnad av neutral rapportering.
Kritiken aktualiseras av den tyske vetenskapsjournalisten Axel Bojanowskis nyutkomna bok om klimatrapporteringen. Bojanowski menar att målet för CCNow är att journalister ska bli aktivister:
”(…) illustreras genom olika konkreta journalistiska tips, som att alltid maximera rapporteringen av följderna av klimatkrisen, alltid rapportera om extremväder så att de kopplas till klimatförändringarna, visa beslutsamhet att beskriva klimatfrågan ’med den stränghet som den förtjänar’, och dylikt, som svårligen går att förena med de klassiska journalistiska principerna.”
NMI rapporterade om CCNow:s inflytande på svenska journalister redan 2021, i Pamina Falck och Hanna Dalhusens granskning Svenska nyhetsmedier anslutna till kampanjorganisation för klimatfrågan. Där visades hur CCNow uppmanar journalister att:
”(…) bortse från att det finns en osäkerhet kring huruvida specifika väderhändelser korrelerar med klimatförändringar, med argumentet att klimatförändringar är ett faktum och att det därför är relevant att göra en koppling (…) ’So, don’t be afraid. Go ahead and make the connection.’ (…) Journalister uppmanas även att inkludera klimatförändringarna i all nyhetsrapportering. Det spelar ingen roll om rapporteringen handlar om hälsa, bostadsmarknaden, mat, underhållning eller något annat, ’det finns alltid en stark klimatvinkling som går att hitta.’ ”
Granskningen visade också att flera svenska nyhetsredaktioner fanns med bland CCNow:s medlemmar. NMI intervjuade bland annat TV4:s nyhetschef Fredrick Malmberg som då sa att TV4 inte kände till att de var medlemmar och att de skulle be om att bli borttagna från medlemslistan:
”(…) vi skapade en vetenskapsgrupp för två år sedan och anslöt oss då till CCNow:s nyhetsbrev, att vi i och med nyhetsbrevet skrevs upp som medlemmar är ny information för oss. Det känns oseriöst och vi kommer kontakta organisationen så att vi tas bort som medlemmar.”
Men när NMI kontrollerar saken nu, tre år senare, visar det sig att TV4 fortfarande är med i partnerförteckningen. NMI har ställt frågan till Fredrick Malmberg om hur det kan komma sig men ännu inte fått något svar.
SVT har, trots avbrutet samarbete med CCNow redan 2021, så sent som i höstas accepterat CCNow:s nominering till ett ”journalistrpris” av Erika Bjerströms bevakning av översvämningar i Pakistan. Erika Bjerström är stolt över nomineringen:
”Klimatbevakning är ett av världens snabbast växande bevakningsområden där mediehus satsar stora resurser. Washington Post till exempel har just anställt 30 klimatjournalister. Därför är det extra roligt att vårt bidrag nominerats.”
Även Expressen finns fortfarande med som medlem, samt Linnéuniversitetet genom sitt journalistikinstitut Fojo. ”Vi stärker journalistiken för en mer demokratisk och hållbar värld”, skriver Fojo.
Vi kan hålla på och käfta fram och tillbaka över koldioxiden, men det är mer komplicerat än vad någondera sidan verkar förstå.
Vår kära planet har ända sen värmemaximet för ca 10.000 à 12.000 år sen sakta varit på väg in i en ny istid. Det beror på planetrörelserna, vilket utreddes av den serbiske matematikprofessorn Milutin Milankovich för sisådär hundra år sen. Men för ca 6500 år sen började man med risodling i Kina och för 10.000 år sen med jordbruk i tvåflodslandet, Mesopotamien. Odlingen krävde avskogning, vilket innebar långsamt ökande koldioxidutsläpp. Man kan säga att det mycket ungefär kompenserade för den avkylning som förklarades med planetrörelserna, Milankovich’s teori. Så ända fram till Stephensons ångmaskin och en mer omfattande koleldning så höll de här effekterna varandra stången, om man borter från Lilla Istiden på 1500-1600-talet, då Themsen och de Holländska kanalerna isbelades på vintern. Efter det har koldioxidhalterna sakta börjat stiga och nu har vi tappat kontrollen. Men – om vi skulle behålla samma klimat globalt, som det som rådde på den tiden när undertecknad gick i Kindergarten, så skulle det kräva en besvärlig balansgång där man sakta lät koldioxidhalten stiga, men inte hur mycket som helst. Nu har vi rakat iväg åt andra hållet, så nån ny istid blev det inte, till klimatalarmisternas besvikelse. Den här förklaringen kommer från den amerikanske meteorologiprofessorn Willian F. Ruddiman, vars böcker (framförallt ”Earth transformed”) finns att köpa på nätet för den som vill ha en mer utförlig förklaring.
Men – den skenande växthuseffekten i all ära, men utan den hade klimatet på vår kära planet alltså varit rätt kyligt vid det här laget. Nu blir det varmare istället, men hade det gått åt andra hållet hade det inte varit bra det heller, så nöjd blir man väl aldrig. Men fortfarande gäller att åtminstone hålla huvudet kallt. Visst finns det anledning till oro, men alternativet hade inte varit bättre.