Letmark fortfarande Sveriges flitigaste friskolekritiska reporter

Dagens Nyheter-journalisten Peter Letmark skriver nästan enbart om skolan, och intresserar sig ofta för kritik mot friskolor, visar NMI:s uppföljning av hans artiklar. En svårare fråga att bedöma är vad som inte intresserar honom. Skolenkäten från Skolinspektionen är ett exempel.

 
Exempel på friskolekritiska artiklar av Peter Letmark.

I fjol gick NMI igenom vad ett antal journalister hade intresserat sig för att rapportera om, bland annat inom skolområdet. En av dem var Dagens Nyheters Peter Letmark, ”Sveriges flitigaste skolreporter”, som är en makthavare inom skolområdet eftersom det han skriver läses av tusentals och formar vår bild av läget i skolan.

Det visade sig att Letmark, som nästan enbart skriver om skolfrågor, mest intresserar sig för kritik mot friskolor.

Mer än hälften av hans artiklar handlade om friskolor och särskilt om kritik mot enskilda, utpekade skolor, skrev NMI. I Letmarks rapportering framstår friskolorna som det svenska skolsystemets största problem. Generella problemen i den svenska skolan som otrygghet, bristande studiero eller låga studieresultat var inget som syntes i hans artiklar. Kritik mot någon enskild kommunal skola kunde NMI då inte hitta överhuvudtaget i hans artiklar.

Letmark var också journalisten bakom artikeln med den, som NMi avslöjade, grundlösa rubriken ”Skola lär ut hästhållning utan hästar”, som Dagens Nyheter efter påpekande ändrade. Men DN-artikeln fick med det felaktiga påståendet stor spridning och orsakade stor skada.

Så hur har Letmarks rapportering sett ut sedan dess?

Kritiken mot friskolorna fortsätter i Letmarks artiklar. Sedan förra undersökningen (27/4 2023) har han skrivit minst 29 artiklar som innehållit kritik mot utpekade friskolor, eller mot friskolesystemet.

Någon kritik mot en enda utpekad kommunal skola kan inte hittas under den här perioden heller.

Peter Letmark

Utöver friskolekritik har Peter Letmark skrivit många artiklar om de negativa aspekterna av skolans digitalisering, när det handlar om elevers användning av mobiler och andra skärmar. Han har även i två artiklar uppmärksammat positiva resultat av bussning av elever, i syfte att minska segregationen. Två artiklar har handlat om den nya vd:n för Friskolornas riksförbund.

Skolminister Lotta Edholm har medverkat med citat minst 22 gånger i Peter Letmarks artiklar sedan förra NMI-undersökningen. Det är sannolikt ett svenskt journalistrekord för intervjuer med skolministern under den här perioden. Ingen annan journalist pratar så ofta med henne, är NMI:s slutsats. Och Dagens Nyheter är därmed sannolikt den viktigaste kanalen för skolministern att nå ut i det offentliga med sina budskap.

Sammanlagt har NMI nu granskat 110 Letmark-artiklar under en period på nästan två år. 47 av artiklarna innehåller någon typ av friskolekritik. Bilden av ett journalistiskt fälttåg mot friskolorna är tydlig.

En svårare fråga att bedöma är förstås vad som inte intresserar Peter Letmark. Det presenteras mängder med intressanta rapporter och utspel om skolan, men en enskild journalist eller redaktion kan förstås inte bevaka allt. Men vissa saker borde vara självklara att plocka upp.

Varje år genomför Skolinspektionen en utvärdering hur elever, lärare och vårdnadshavare upplever sin skola, kallad Skolenkäten. Alla skolor deltar. Skolenkäten borde intressera varje skoljournalist, särskilt om man är intresserad av friskolor, eftersom resultaten för varje skolhuvudman presenteras var för sig.

På ledar- och debattplats förekommer det att Skolenkäten nämns i Dagens Nyheter, men Peter Letmark har inte intresserat sig för utvärderingen. På nyhetsplats i Dagens Nyheter hittar NMI inget omnämnande alls av Skolenkäten de senaste tio åren.

Vad visar då Skolenkäten? Den visar att friskolorna i snitt får genomgående bättre betyg än de kommunala. Det har Peter Letmarks läsare inte fått veta.

Lärarna är mer nöjda i friskolor, visar Skolenkäten från Skolinspektionen. Diagram: Friskolornas Riksförbund.

Exempelvis är lärarna nöjda. ”På område efter område – 16 stycken totalt – visar det sig att lärare som jobbar på friskolor trivs betydligt bättre än kollegorna på kommunala skolor.”, skriver Friskolornas riksförbund i en kommentar på den senaste Skolenkäten från i maj. ”Man får nog kalla det utklassning av de kommunala huvudmännen när lärarna själva betygsätter skolorna de jobbar på.”, fortsätter Friskolornas riksförbund.

NMI har sökt Peter Letmark för att fråga om hans rapportering.

 

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *