Förvirrande i TV4 och DN om flygets utsläpp

 I både TV4 och DN påstår forskare att flyget ger lika stora utsläpp som vägtrafiken. Men siffror från Naturvårdsverket och Transportstyrelsen visar något helt annat.   - Att jämföra utsläpp mellan olika företeelser och använda helt olika beräkningssätt, det vill säga konsumtionsutsläpp jämfört med territoriella utsläpp, förvirrar och kan leda till fel slutsatser menar Fredrik Kämpfe på Transportföretagen.

 
Från TV4 Nyhetsmorgon.

I TV4:s Nyhetsmorgon intervjuades Mathias Fridahl, forskare och docent vid Linköpings universitet angående flygskatten, flygets utsläpp och klimatstyrmedel. Inslaget är långt och informativt, men bland annat visar Fridahl en bild som visar att flygets utsläpp är tio miljoner ton koldioxidekvivalenter, större än utsläppen från personbilstrafiken i Sverige och cirka en fjärdedel av Sveriges totala territoriella utsläpp. 

“Tittar vi på biltrafiken är det ungefär jämförbart, tittar vi på alla utsläpp över Sveriges territorium så motsvarar klimatpåverkan av svenskars resande med flyg i världen ungefär en fjärdedel, så det är en stor utgiftspost, en stor klimatpåverkan.”, menar Fridahl i inslaget. 

Programledare var Soraya Lavasani och Anders Pihlblad. 

Påståendet att flyget har lika stor klimatpåverkan som personbilstrafiken återkommer i en artikel i Dagens Nyheter av Sverker Lenas . Där är det KTH-forskaren Jonas Åkerman som intervjuas: 

“Enligt Jonas Åkerman har svenskarnas flygande nästan lika stor klimatpåverkan som all personbilstrafik i Sverige. 

– Före pandemin var utsläppen från personbilstrafiken och flygsektorn ungefär lika stora. I dag, när flygtrafiken fortfarande är 20 procent lägre, är flygets utsläpp något mindre. Men det är fortfarande en väldigt stor utsläppskälla.”, uppger Åkerman i artikeln.” 

Men enligt Naturvårdsverkets officiella utsläppsstatistik var inrikesflygets utsläpp år 2022 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter och utrikesflygets 1,8 miljoner ton. Totalt var svenska flygets utsläpp alltså 2,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det skall jämföras med vägtrafikens utsläpp på 12,4 miljoner ton och Sveriges totala territoriella utsläpp om 45,2 miljoner ton. 

Även Transportstyrelsen redovisar liknande bild. I Transportstyrelsens redogörelse för transportsektorns utsläpp anges istället andelar och enligt den står vägtrafiken för 93 procent av de klimatpåverkande utsläppen i Sverige, sjöfarten för 5 procent och inrikesflyget för 2 procent. 

Frågan måste ställas hur det kan skilja sig så mycket mellan officiell utsläppsrapportering och uppgifterna i TV4 och Dagens Nyheter? 

Enligt Fredrik Kämpfe, branschchef för flyg vid Transportföretagen, beror den stora skillnaden mellan Naturvårdverkets/Transportstyrelsens siffror och Fridahl/Åkermans på helt olika sätt att räkna. 

Förvirrande jämförelse i TV4.

– Naturvårdsverket och Transportstyrelsen räknar utsläppen från det flygbränsle som tankas i Sverige, det vill säga det bränsle respektive utsläpp som vi har rådighet över, så kallat territoriella utsläpp, medan Fridahl/Åkerman räknar med alla flygresor som svenskar gör i hela världen, så kallat konsumtionsbaserade utsläpp. I deras beräkningar ingår flygresor som utförs av boende i Sverige utanför Sveriges gränser – även flygresor som utförs av svenskar inrikes i till exempel Australien eller Nordamerika, säger Kämpfe till NMI.

– Räknar man på det här sättet blir flygets utsläppssiffra mycket hög. Men varför skall en flygresa mellan exempelvis New York och Los Angeles räknas in i Sveriges utsläpp bara för att den som reser är svensk? Särskilt då utsläppet från den flygningen redan räknas in i USAs faktiska territoriella utsläpp, fortsätter han.

Dessutom räknar Fridahl/Åkerman enligt Kämpfe med höghöjdseffekten för samtliga flygresor, det vill säga den extra klimateffekt som förbränning av bränsle på högre höjd kan orsaka. Detta trots att det bara är en del av flygresorna som förorsakar effekten. När det gäller inrikesflyget i Sverige är det dessutom få flygningar som kommer upp till de höjder som krävs för att effekten ska uppstå. 

Fredrik Kämpfe vill inte kommentera Fridahl/Åkerman’s beräkningsmetod som sådan, men menar att det kan bli väldigt fel om man inte är försiktig vid jämförelser med andra utsläpp och vad man kan använda resultatet till. 

– Att jämföra utsläpp mellan olika företeelser och använda helt olika beräkningssätt, det vill säga konsumtionsutsläpp jämfört med territoriella utsläpp förvirrar och kan leda till fel slutsatser menar Fredrik Kämpfe.

Han påpekar också att metoden inte är det internationellt vedertagna sätt att redovisa faktiska klimatutsläpp, och medför lätt att utsläpp redovisas dubbelt. Den tar inte heller hänsyn till aktuell forskning på området höghöjdseffekter. Vidare bygger metoden på antaganden om svenskars resande i världen baserat på en äldre resevaneundersökning utan att veta hur det faktiskt ser ut.  

– Att förstå och ha koll på alla siffror och beräkningar kring klimatet är inte lätt. Här har den granskande journalistiken en viktig uppgift att förklara och delge fakta. Det hade varit önskvärt att någon av reportrarna reagerat över påståendet att flyget har ungefär lika stora klimatpåverkande utsläpp som vägtrafiken och att TV4:s Klimatkollen eller DN lät någon från flygbranschen komma till tals, avslutar Kämpfe.

 

 

 

 

Magnus Nilsson

NMI:s skribent

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *