Inget intresse för en av skolans största utmaningar

Den fackliga tidningen Ämnesläraren publicerade nyligen en egen undersökning av svenska skolbarns resultat på Pisa-testerna. Tidningen kunde visa att närmare hälften av eleverna med utländsk bakgrund inte när upp till grundläggande kunskaper, vilket är nödvändigt för fortsatt lärande.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Liknande siffror gäller även för kunskaperna i matematik och naturvetenskap, skriver Ämnesläraren.

Den här nyheten rönte ingen uppmärksamhet i de stora nyhetsmedierna. NMI hittar överhuvudtaget ingen publicering på nyhetsplats om Ämneslärarens nya uppgifter. Det har tidigare skrivits spaltmeter om Pisa-undersökningarna, men inte om detta.

Det är kanske inte så förvånande, utan det ligger i linje med NMI:s tidigare observationer: den mycket stora integrationsutmaning som skolorna brottas med är inget som särskilt ofta lyfts fram av journalister. Snarare finns det exempel på att den döljs i exempelvis Dagens Nyheter, SVT och Sveriges Radio bakom begreppet ”socioekonomiska skillnader”.

”Resultatet skiljer sig mycket mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund”, skriver Dagens Nyheter. ”Svensk skola har inte blivit bättre på att kompensera för elevers olika sociala bakgrund.”, skriver TT.

Tidigare i år gjorde Sveriges Radios granskande program Kaliber ett långt program om de stora utmaningarna för den svenska skolan. ”Skolan har genomgått stora förändringar de senaste 40 åren och varit ett hett debattämne i alla tider.”, rapporterade Kaliber och radade upp olika faktorer. Hur migrationen påverkat nämndes överhuvudtaget inte. NMI frågade då Kalibers redaktör Annika H Eriksson om det kanske skulle kunna uppfattas som missvisande att inte nämna migrationen i sammanhanget, och hon menade att programmet tog upp hur viktig skolan är för att motverka utanförskap, men att migrationens betydelse för den svenska skolan ”är ju också något av allmänkunskap idag”.

Den här oviljan att berätta om vad integrationsutmaningen konkret betyder för skolan kan vara en förklaring till misstro mot journalistik och medier, menar NMI. Så länge som det anses gynna främlingsfientlighet att diskutera utmaningar med integration kommer förtroendet för medierna att skadas.