Det rapporteras ofta om skolans utmaningar och om olika typer av problem och missförhållanden. Den typen av problemfokus tillhör journalistikens väsen. I Ibland görs ett försök till fördjupning av problembilder.
Ett sådant tillfälle var när Sveriges Radios gräv-program Kaliber satte strålkastarljuset på skolan. I inslaget radades faktorer upp som skulle kunna förklara läget i skolorna: ”Skolan har genomgått stora förändringar de senaste 40 åren och varit ett hett debattämne i alla tider.”, enligt Kaliber. Kommunaliseringen, friskolorna, det fria skolvalet, nya betygssystem, digitaliseringen och ökat utanförskap nämns som de stora förändringarna som skapat nya utmaningar för skolorna. Fokus för programmet är att minskade elevkullar lett till nedläggningar och besparingar, och att det behövs mer resurser för att minska antalet elever i klasserna.
Det som inte nämndes med ett enda ord var migrationen och vad den inneburit för skolan. Men det ser ut att vara en avgörande faktor för att förstå vad som händer i skolorna.
Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren menar att migrationen är det största utmaningen för den svenska skolan:
”Invandringen har förändrat elevsammansättning i grunden och därmed försvårat för skolan att klara sitt uppdrag.”, skrev han på Svenska Dagbladets debattsida.
”Detta synliggör den svenska skolans största kvarvarande utmaning: de enorma kunskapsskillnaderna mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund.”, fortsätter han.
NMI frågade Kaliber-redaktionen hur de ser på saken. Varför togs inte den aspekten upp i det 30 minuter långa programmet?
Annika H Eriksson som är redaktör och producent för Kaliber skriver till NMI:
”Din fråga om migration är ju också en viktig aspekt när det handlar om skolans utmaningar som vi hade kunnat problematisera kring och borra i. Till viss del togs frågan upp indirekt genom att vi besökte en skola i ett utsatt område, pratade med både elever och lärare om svårigheter och utmaningar i utsatta områden, bl a gällande svenska språket.”
Vad säger du till dem som tycker att det blir missvisande när man som Kaliber berättar om de stora förändringarna i skolan de senaste decennierna utan att nämna migrationen?
”En intressant synpunkt men tycker det är starkt att säga att det blir missvisande. I programmet nämns hur viktig förskolan och skolan är för att barn och ungdomar inte ska hamna i utanförskap – och att det därmed blir ytterligare en uppgift för en hårt ansträngd skola. Migrationen till Sverige under senare år – och vad det har skapat för utmaningar i det svenska samhället och därmed också för skolan – är ju också något av allmänkunskap idag. Sedan kan man alltid vara tydligare, något att tänka på framöver vid kommande publiceringar.”, skriver Annika H Eriksson.
När Kaliberprogrammet publicerades tog Studio Ett upp saken och intervjuade Kaliberreporter Alice Lundberg. Inte heller här ställdes frågor om vad den förändrade elevsammansättningen betyder för skolorna.
NMI bad att få ta del av den undersökning bland Sveriges kommuner som Sveriges Radio genomfört som underlag för Kaliber-programmet, men Eriksson vill inte lämna ut den:
”Vi kan tyvärr inte ge ut researchmaterial. De som svarat på en enkät måste kunna vara trygga i att de uppgifter de lämnat till oss endast används i det syfte de har hämtats in.”, skriver Eriksson.
Inga kommentarer