Vilseledande när medier rapporterar om gruvskatt

Att det skulle vara ekonomiskt förmånligt att öppna gruvor i Sverige är något medier vill berätta om. Tyvärr används dock inte sällan haltande jämförelser för att visa hur förmånligt det skulle vara. Medierna utgår i dessa fall från Sveriges så kallade mineralavgift, vars syfte är att ge markägarna något tillbaka när gruvbrytning sker på deras mark. Mineralavgiften innebär att gruvbolagen betalar 2 promille av mineralernas produktionsvärde till markägaren och staten. Detta jämförs sedan med betydligt högre skattesatser i andra länder, men dessa skatter tas ut på företagens intäkter eller vinster. Det handlar alltså om vitt skilda skattebaser och innebär att jämförelserna blir missvisande.

 
Så här skriver till exempel Svenska Dagbladet tidigare i år:

Här betalar bolagen 0,5 promille av värdet på den utvunna mineralen i avgift till staten och 1,5 promille till markägaren. Vilket kan jämföras med gruvskatter på 30 respektive 15 procent i Australien och Kanada.

Den skatt i Australien som tidningen jämför med är något helt annat än den svenska mineralavgiften. Australiens skatt kallas Mineral Resource Rent Tax. Det är en extra vinstskatt som gruvföretagen betalar utöver bolagsskatten och gäller endast för de gruvföretag som gör en vinst över ett visst belopp. Det är alltså dessa vinster som beskattas med 30 procent. Värt att notera är att denna skatt nyligen avskaffades för den fick inte avsedd effekt.

Även Kanada förekommer i mediernas jämförelser. Så här skriver till exempel Dagens Nyheter om Kanadas beskattning av gruvbolagen.

Den svenska gruvskatten – eller mineralavgift som den formellt ­kallas – tillhör de allra lägsta i världen. Det kan jämföras med exempelvis flera delstater i gruvlandet Kanada där motsvarande avgift ligger på 15 procent.

Men det här är också missvisande, för skattebasen är inte samma som i Sverige. Det går till exempel att läsa i en studie gjord av revisionsföretaget PWC (2012). Beroende på vilken kanadensisk delstat man tittar på varierar skattesatsen, men oavsett nivån är det gruvbolagens intäkter eller vinst som beskattas, skattebasen är alltså inte densamma som i Sverige.

Att jämföra olika länders beskattning av mineraler som utvinns är svårt, men där det gjorts jämförelser på hela beskattningsbilden är slutsatsen att svensk beskattning i ett internationellt perspektiv är förmånlig för gruvbolagen. Men de proportioner som medierna visar genom att jämföra skilda skatter och avgifter ger fel bild av hur skillnaderna mellan Sverige och andra länder ser ut.

DANIEL LÖFSTEDT



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *