Missvisande liknelse om dödsfall

I krönikan nämns att enligt en artikel i Nature dog 60 000 personer i förtid av förra sommarens värmebölja. 

För att illustrera allvaret görs en analogi med flygolyckor: 

“Som om en fullsatt jumbojet skulle ha störtat varje dag – så många européer dog av hettan förra sommaren.” 

Det låter onekligen dramatiskt, men jämförelsen är orimlig och skapar i bästa fall bara förvirring, i värsta fall onödig oro. 

Jämförelse med flygkrascher är helt orimlig. 

Vad man kan utläsa av den aktuella rapporten i Nature var 70 procent av dem som dog av värmen förra sommaren 80 år eller äldre. Sätter vi ribban vid 65 år handlar det om 90 procent.  

Den genomsnittliga livslängden i EU är ungefär 80 år. Huvuddelen av de avlidna var alltså i den ålder då människor i normalfallet ändå dör. Att någon dör i förtid är förstås beklagligt i det individuella fallet, men här handlar hela rapporten och nyheten om statistik. 

Det är därför svårt att se värdet av en jämförelse med olyckor inom trafikflyget där passagerarna är i alla åldrar, från spädbarn upp till mycket gamla människor och majoriteten i yngre medelåldern. 

Effekten av värmen liknar alltså den som vi såg under pandemin, de flesta som avled var äldre, kring medellivslängden för befolkningen. 

Pandemin kan därför vara bättre en jämförelse. Enligt WHO dödade den i EU ungefär 2,3 miljoner människor på tre år. Cirka 750 000 personer årligen. Det betyder att 2022 års värmedöd skördade mindre än en tiondel av ett års pandemi. Värmen är alltså högt räknat tio procent så farlig som pandemin. Är det troligt att vi ens skulle ha hört talas om coronaviruset om det varit en tiondel så dödligt? 

Ett jumbojet rymmer som mest 600 passagerare. Med krönikans sätt att räkna motsvarade pandemin 1250 störtade jumbojet per år eller lite mer än tre om dagen. Skulle någon på SvT någonsin få för sig att göra den liknelsen? 

Det finns även andra förhållanden att sätta dödssiffrorna från värmeböljan i relation till.  

Som NMI tidigare rapporterat i en undersökning från trettio länder i Europa orsakar kyla ungefär tio gånger så många döda som värme. Också dessa dödsfall drabbar i huvudsak mycket gamla människor.  

Tydligast beskrivs överdödlighetsrisken om den anges som ett standardiserat mått på förlorad levnadstid räknat per 100 000 levnadsår. Sammantaget för de trettio länderna är detta mått enligt studien 129 förlorade levnadsår på grund av köld och 13 förlorade levnadsår på grund av värme. 

Antalet värmedöda kan också jämföras med antalet döda i trafiken.  I EU handlar det om cirka 18 000 personer. Då börjar vi se någon form av rimliga proportioner. Antalet värmedöda är mer än tre gånger större än antalet trafikdöda.  

Men då finns det ytterligare ett sätt att räkna; så kallade kvalitetsjusterade levnadsår där inte bara tid utan även livskvalitet räknas in.  

Med hänsyn taget till att mer än hälften av de trafikdöda 2022 var under 50 år, och 17 procent under 25, är trafikdöden ett betydligt värre problem än värmedöden. Inte bara försvinner betydligt fler levnadsår, utan man kan också anta att en stor andel av de trafikdöda hade många friska och aktiva år framför sig. 

Inom journalistik är det motiverat att sätta händelser i relation till varandra för att klargöra och illustrera.  

Men att som Bjerström uttrycka antalet värmedöda i termer av störtade flygplan är antingen tanklöst eller ett försök att dramatisera på ett helt oproportionerligt sätt. 

***

Sedan publiceringen i lördags har SVT ändrat rubriken till ”Analys: Hettan dödar i det tysta”.