DN-journalistens bok: brister i beskrivningen av Vårdanalys slutsatser

NMI har granskat DN-journalisten Anna Gustafssons nya bok Du sköna nya vård. Där driver hon tesen att det fria vårdvalet lett till mindre resurser till vården i utsatta områden. Nu har NMI undersökt hur hon använder Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som källa.

 
Ett möjligt val av vårdcebntral. Foto: Doktor.se.

DN-journalisten Anna Gustafsson har skrivit en bok om den svenska vården. Bokens tes är att vårdvalet och andra reformer som införts sedan 2007 lett till en mer ojämlik vård där resurser tagits från utsatta grupper med större vårdbehov och förts till de redan välbeställda och i huvudsak friskare. Gustafsson skriver att ”resurserna omfördelats bort ifrån resurssvaga områden till mer välbeställda”.

NMI har granskat Gustafssons källor och visat att den som läser hennes bok får intrycket att de utvärderingar av vårdval som gjorts ger totalt sätt ett stöd för den tesen, men att det inte stämmer. I en artikel på Smedjan går NMI igenom hur Anna Gustafsson refererat till utvärderingarna av vårdval från Karolinska Institutet.

NMI har också undersökt hur Anna Gustafsson använt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som källa. Resultatet visar att hon trots flera referenser till myndigheten valt bort de centrala slutsatser som myndigheten dragit.

Anna Gustafsson. Foto: Lisa Mattisson / Mondial.

Myndighetens utvärderingar kommer exempelvis fram till att Det går inte att se tydliga tecken på absoluta undanträngningseffekter, det vill säga att vissa patientgrupper ökat sitt vårdutnyttjande medan andra minskat vårdutnyttjandet.” Alla grupper tycks ha ökat sitt vårdutnyttjande, men samtidigt har valfriheten och den ökade tillgängligheten framför allt utnyttjats av de som inte är extremt sjuka. De med störst vårdbehov har kunnat utnyttja de här nya möjligheterna i mindre grad. Men det finns också resultat som pekar mot att vårdbesöken ”ökat mest bland patienter med lägre inkomst”.

(Huruvida ökad tillgänglighet till vård utan fritt vårdval eller etableringsfrihet hade lett till mer jämlikt utnyttjande, kan man fråga sig.)

Eftersom tesen att de sämst lottade fått mindre vårdresurser är så central i Anna Gustafsson bok kan man fråga sig varför hon inte varit mer intresserad av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys utvärderingar som uttryckligen utrett just denna fråga. Något stöd för Anna Gustafsson tes att resurser omfördelats från resurssvaga områden till mer välbeställda finns inte i myndighetens utvärderingar.

Sammanfattningsvis visar NMI:s granskning:

  1. När Anna Gustafsson refererar till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys handlar det om exempelvis privata vårdförsäkringar, digital vård och primärvård i glesbygd.
  2. Det finns ett antal utvärderingar av vårdvalet från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, men de rapporterna refereras inte i Anna Gustafssons text.

Redan 2013 intervjuade NMI professor Clas Rehnberg som ledde utvärderingsarbetet på Karolinska Institutet om medierapporteringen om utfallet för vårdval: ”Media har inte tagit till sig våra forskningsresultat. I stället förmedlas en generellt sett negativ bild av vårdvalet som inte har stöd i vår forskning.” Den slutsatsen är uppenbarligen fortfarande giltig.

Genomgång av källan Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 240207



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *