KI-professor om vårdvalet: Svårt att tränga igenom mediernas bild

I februari presenterade Myndigheten för Vårdanalys rapporten Vem har vårdvalet gynnat? där man har tittat på vad införandet av vårdvalet i Skåne, Stockholm och Östergötland har fört med sig.  Huvudslutsatsen är att tillgången till primärvården har ökat för alla och man kan inte se någon diskriminering. Trots studiens tyngd passerade den i stort sett förbi medierapporteringen. Ett undantag av de breda nyhetsmedierna är Sveriges Radio Ekot som rapporterade om resultaten. TMI har träffat Clas Rehnberg, professor vid Karolinska Institutet och en av författarna bakom studien.

 

Hur ser du på responsen i media på de utvärderingar som ni har gjort?

– Media har inte tagit till sig våra forskningsresultat. I stället förmedlas en generellt sett negativ bild av vårdvalet som inte har stöd i vår forskning. Vi skriver ju inte främst för massmedia, men det är ett problem att man ger en felaktig bild av vårdvalet. Det försvårar dialogen mellan forskare och media. Om anslaget i medierna är att gamla och allvarligt sjuka missgynnas av vårdvalet blir det som forskare svårt att tränga igenom den bilden om man har kommit fram till ett resultat som säger något annat, säger Clas Rehnberg.

Hur tycker du att debatten om vårdvalet ser ut?
– Den domineras väldigt mycket av åsikter och det görs nedslag i enstaka vårdcentraler, men den generella bilden är man inte intresserad av att debattera. Till exempel finns det inget intresse för att jämföra mellan olika vårdvalsmodeller.

Varför borde medierna vara intresserade av ert resultat, vad visar studien?
– Den generella slutsatsen är att vi inte kan se några undanträngningseffekter, tillgången till primärvården har ökat för alla, för dem med små krämpor och de vårdtunga. En intressant observation är att vi inte hittar så stora skillnader mellan Skåne och Stockholm. Skåne har en ersättningsmodell med större andel fast ersättning till vårdgivarna, medan Stockholm har ett större inslag av prestationsdel och man har trott att ett system med stor prestationsdel skulle fokusera på korta besök med små åkommor. Men det är inte så enkelt att prestationsbaserad ersättning premierar de lätta patienterna, en hög andel fast ersättning kan lika väl leda till det.

Vad tycker vårdtagarna om vårdvalet?
– Enkäten där vårdtagarna själva svarat på frågor visar att man tycker att man har fått det bättre genom vårdvalsreformen. Det handlar om både tillgång till primärvård och väntetider, och det här gäller både för patienter med enklare vårdbehov och de vårdbehövande, det visar sig till och med att de vårdbehövande är mer nöjda. Vårdvalet har gynnat alla grupper och studien visar inte på diskriminering i form av undanträngningseffekter. Det visar både enkäten och de andra delarna av studien.

I tidigare studier har ni pekat på att vårdval Stockholm har kunnat genomföras utan ökade kostnader, går det säga något om detta utifrån den nya studien?
– Ja bilden är densamma, Stockholm klarar av detta med en låg kostnad per viktad vårdkontakt. Att kostnaderna skulle skena i och med vårdvalet finns det inget stöd för i vår forskning.

Finns det något speciellt i er studie som kan vara intressant att gå vidare med som du ser det?
– Om man ser till patienternas erfarenheter av vårdvalet så är de med hög utbildningsnivå och hög bruttoinkomst mer nöjda än andra grupper. Det är något att gå vidare med och titta på vad det kan bero på.

DANIEL LÖFSTEDT

Fler artiklar från TMI om vårdvalet:

Missa inte våra två andra artiklar om vårdvalet. Clas Rehnberg berättar om resultaten i de fyra utvärderingar som KI gjort om Vårdval Stockholm här, bland annat har tillgängligheten ökat samtidigt som kostnaderna inte har skenat. Och i den här fördjupningen berättar han specifikt om Vårdval Stockholm och segregeringen.

 

 

 



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.