NMI har i flera artiklar kritiserat medier för att de inte bevakat de olika kraftslagens totala kostnader för elsystemet. Men nu redogör Sveriges Radio i ett inslag för de snabbt stigande balanseringskostnaderna som utbyggnaden av vind- och solkraft för med sig.
”Den kraftiga utbyggnaden av vind- och solkraft i Europa utmanar det svenska elsystemet. I början av april var det nära att Svenska Kraftnät inte kunde upprätthålla balansen mellan produktion och konsumtion. Men för att upprätthålla det här behöver svenska kraftnät betala för stödtjänster från bland annat elproducenter. Det kan handla om att man får betalt för att minska elproduktionen eller för att öka den. Det här behovet ökar kraftigt och kostar nu flera miljarder om året vilket alla elkonsumenter får dela på”, uppger Sveriges Radios reporter Olof Wijnbladh.
Det är vad NMI kan se första gången som någon av de stora nyhetsmedierna fokuserar på den här utvecklingen.
När medierna har rapporterat om de olika kraftslagens kostnader så har de främst tittat på den så kallade LCOE-kostnaden (Levelized cost of energy). LCOE-kostnaden mäter endast kostnaden för att bygga, driva och avveckla ett kraftverk fördelat på den beräknade totala elproduktionen. LCOE-måttet innehåller alltså inte ett kraftslags totala kostnad för elsystemet och elkonsumenterna.
Staffan Qvist, teknologie doktor från Berkeley, har på Svenskt Näringslivs uppdrag räknat på kostnaden för tre olika scenarier för hur ett framtida elsystem kan te sig. Qvist slutsats är att i det kostnadsoptimala, fossilfria framtida teknikneutrala elsystemet kommer behövas både mer kärnkraft och vindkraft, och att det år 2045 består i huvudsak av 1/3 vattenkraft, 1/3 vindkraft och 1/3 kärnkraft.
Inga kommentarer