Medieetiska regler utan principer

DN friades i Pressens opinionsnämnd (PON) trots att tidningen publicerade misskrediterande och felaktiga uppgifter om förbundskaptenen i kanotslalom, utan att personen i fråga fick möjlighet till samtidigt bemötande. Beslutet visar på oförutsägbarheten och inkonsekvensen i PON:s prövningar.

 
chip-vincent-d2cbypry17s-unsplash

Punkt 13 i publicitetsreglerna lyder: ”Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material, tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.”

Jag blev verkligen förvånad när jag fick reda på att DN friades. Jag har läst publicitetsreglerna noggrant och för mig är det helt uppenbart att DN har brutit mot dessa. Jag trodde på en rättvis prövning men efter att ha varit del av denna anmälningsprocess känns det som att jag har stångats mot en vägg. Jag förstår helt ärligt inte vad publicitetsreglerna har för värde när inget händer den som bryter mot desamma, säger förbundskaptenen till NMI.

Uppgifterna i artikeln kom i sin helhet från en coach som låg i konflikt med Svenska kanotförbundet. I artikeln med rubriken ”Coachen: Inget får ifrågasättas” beskrevs hur förbundskaptenen ”ville ha kontroll på allt” och att idrottarna inte fick möjlighet att ifrågasätta hans arbete, inte ställa frågor och att idrottarna lever i rädsla. Förbundskaptenen anklagades även för att ha hotat aktiva med indraget ekonomiskt stöd om de opponerade sig mot honom. Påståenden som han alltså inte fick möjlighet att bemöta samtidigt.

DN:s artikel samt flera andra tidningar, innehöll många falska påståenden och är ett resultat av motsättningar inom svensk kanot där det finns några klubbledare och aktiva som inte vill acceptera Svenska kanotförbundet som huvudman för kanotslalom. Skriverierna i DN publicerades också under en period då ett ärende som artikeln omfamnar behandlades i idrottens högsta domstol, Riksidrottsnämnden, säger förbundskaptenen.

DN hörde inte heller av sig i efterhand för att erbjuda förbundskaptenen ett bemötande. Det var först när DN fick ta del av anmälan som inkommit pressombudsmannen (PO), som DN hörde av sig och erbjöd förbundskaptenen möjlighet att bemöta publiceringen. DN:s mejl kom dock en dryg månad efter den ursprungliga publiceringen och förbundskaptenen avböjde att bemöta med hänvisning till att han inte ville skapa ytterligare uppmärksamhet och debatt.

PO:s ställningstagande om att förbundskaptenen inte har rätt till ett samtidigt bemötande är inte bara inkonsekvent med hur PO prövat liknade fall. Dessutom anser alltså PO att ett genmäle som erbjuds som ett resultat av en anmälan, är tillräckligt för att leva upp till kraven om att erbjuda bemötande.

NMI ringer upp PO, Ola Sigvardsson, för att förstå hur han och PON resonerar.

Hur avgör ni när samtidigt bemötande är gällande och när det inte är det?

Vi gör bedömningar av innehållet i varje enskilt ärende, vi har inte den typen av principer eller praxis som säger att det alltid är så att den som kritiseras har rätt till samtidigt bemötande, men det KAN vara så. Vårt jobb handlar om att göra den typen av bedömningar.

Vad fick er att inte se uppgifterna i detta fall som tillräckligt grovt för ett samtidigt bemötande?

Som vi konstaterar i beslutet så är uppgifterna ringaktande. Men samtidigt är det så att hans roll som förbundskapten gör att han får finna sig i att bli kritiserad och sedan själv ta ansvar för att kontakta publicisten. Hade han hört av sig till tidningen hade han troligen fått ett bemötande.

I fall som liknar detta har avsaknaden av samtidigt bemötande inneburit en fällning. Det är svårt att följa utfallet i PON, ser du inget problem med det?

Det är klart att jag ser ett problem med det. Men det är en förutsättning i de beslut vi fattar, att varje fall bedöms enskilt och att vi inte har en praxis.

Det blir ju svårt att förstå hur ni resonerar när ni inte tar hänsyn till tidigare utfall.

Man kan inte dra parallellen till andra ärende, det är där din kritik haltar. Du får gärna kritisera oss och ha synpunkter på det enskilda ärendet men att dra jämförelser med andra är inte relevant.

Ser du inga problem med att ert system kan upplevas som godtyckligt?

Vi försöker undvika det genom att föra noggranna resonemang i våra beslut och vad det finns för grund till dem.

PO menar alltså att PON inte förhåller sig till någon praxis. Samtidigt finns det en text från 2014 då PO tvärtom menar att lite praxis ändå finns. PO skriver:

”Lite praxis finns: Den som angrips som person i en nyhetstext har alltid rätt till bemötande. Om man utpekas som bedragare, lögnare eller mobbare har man rätt att ge sin syn på saken samtidigt som anklagelsen utslungas. Lite svårare blir det när det är en persons yrkesutövning som kritiseras. Här får man bedöma från fall till fall.”

Det finns ett flertal exempel då PO valt att pröva publicitetsskadan och rätten till samtidigt bemötande när en person, likt förbundskaptenen, hängts ut i sin yrkesroll.

I en fällning från 2015 motiverade PO varför han ansåg att en person hade rätt till samtidigt bemötande för kritik som riktades mot en tjänsteman i sin yrkesroll: ”Här påstås att anmälaren och rektorn agerat tillsammans i ett sammanhang där skolans lärare fått veta att de inte var oumbärliga om de inte ställde upp på det brittiska företagets idéer. Uppgiften är ringaktande och anmälaren borde ha beretts tillfälle att få bemöta den samtidigt som den publicerades.”

Från en fällning 2015 var motiveringen delvis den att anmälaren, som var ordförande för en arbetsgrupp till AIK, inte fick möjlighet till samtidigt bemötande: ”En namngiven person påstods ha skrivit ett Facebookinlägg där det i sammanhanget framstod som att han inte arbetade för föreningens bästa. […]. Det borde, enligt PO, fått kommenteras, antingen samtidigt eller i en uppföljande publicering i närtid.”

Ändå, anser alltså PO att det i detta fall inte finns skäl för ett samtidigt bemötande. PO skriver: ”Är det personliga egenskaper som omnämns på ett nedsättande sätt behöver den omskrivne i normalfallet ges möjlighet till samtidigt bemötande. Riktar sig emellertid kritiken mot en persons yrkesutövning eller liknande kan det dock ofta vara tillräckligt att uppgifterna bemöts i en uppföljande publicering”

Förbundskaptenen i kanotslalom attackerades både i sin yrkesroll och angreps personligen med påståenden som att han skulle ha hotat med att dra in ekonomiskt stöd när han blev ifrågasatt. Påståenden som givet tidigare utfall och ”den lilla praxis som finns” borde inneburit att han skulle fått rätt till ett samtidigt bemötande.

Läs debatten i Dagens Juridik här

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *