Northvolt har blivit en ögonöppnare, men generellt verkar förhoppningsindustrierna i den gröna omställningens namn vara ett knepigt ämne för journalister. Har godhetssyndromet tagit över viljan till kritisk granskning? Svenolof Karlssons förslag till mediebranschen är att sätta medarbetarna på skolbänken med lärare av Peter Bensons och Torbjörn Isacsons typ.

Utöver det fysiska fundament, som handlar om hur elektronerna beter sig i ett elsystem, är energifrågorna även politik, och det på högsta nivå. Normalt sett borde temat locka politikjournalister med någon ambition. Ändå, sett till de ledande svenska medierna, lyser en energijournalistik värd namnet med sin frånvaro. Är problemet helt enkelt att dagens journalister inte längre förstår sig på siffror, frågar energijournalisten Svenolof Karlsson.

Aldrig förr har så många nya, stora svenska elslukande industriprojekt varit aktuella. Bilden har satt sig att Sverige inte hinner bygga ut elproduktionskapaciteten i nödvändig takt. Men ännu syns ingen ökning i elanvändningen. Denna har de facto stått stilla i Sverige i 40 år. Inte heller första halvåret 2024 visar någon ökning. Det är hög tid för medierna att ställa frågor kring det här temat, anser energijournalisten Svenolof Karlsson.

I Dagens Nyheter skriver Katrine Kielos-Marçal om hur solenergin kan komma att göra el billigare än någonsin. Med all respekt för visioner skulle DN:s läsare ändå vara betjänta av några kopplingar också till den faktiska verkligheten, menar energijournalisten Svenolof Karlsson på NMI. Ett grundläggande faktum är att solceller bara producerar el när solen skiner och batterer innebär enorma kostnader (ekonomiskt och miljömässigt) om de i större skala ska användas för energilagring, skriver han.

Boken Professionell klimatbevakning – guide för en konstruktiv journalistik publicerades på torsdagen. I ett boksamtal diskuterade författarna Anders Bolling och Svenolof Karlsson med Kvartals vetenskapsredaktör Henrik Höjer. Författarna debatterade också i tidningen Journalisten.