Aldrig förr har så många nya, stora svenska elslukande industriprojekt varit aktuella. Bilden har satt sig att Sverige inte hinner bygga ut elproduktionskapaciteten i nödvändig takt. Men ännu syns ingen ökning i elanvändningen. Denna har de facto stått stilla i Sverige i 40 år. Inte heller första halvåret 2024 visar någon ökning. Det är hög tid för medierna att ställa frågor kring det här temat, anser energijournalisten Svenolof Karlsson.

I Dagens Nyheter skriver Katrine Kielos-Marçal om hur solenergin kan komma att göra el billigare än någonsin. Med all respekt för visioner skulle DN:s läsare ändå vara betjänta av några kopplingar också till den faktiska verkligheten, menar energijournalisten Svenolof Karlsson på NMI. Ett grundläggande faktum är att solceller bara producerar el när solen skiner och batterer innebär enorma kostnader (ekonomiskt och miljömässigt) om de i större skala ska användas för energilagring, skriver han.

Boken Professionell klimatbevakning – guide för en konstruktiv journalistik publicerades på torsdagen. I ett boksamtal diskuterade författarna Anders Bolling och Svenolof Karlsson med Kvartals vetenskapsredaktör Henrik Höjer. Författarna debatterade också i tidningen Journalisten.

Den rekordhöga medeltemperaturen 2023 förbryllar forskare, som letar förklaringar vid sidan av utsläppen av växthusgaser. Men detta har inte uppmärksammats av svenska medier. Anders Bolling skriver här om svenska mediers rapportering om det extremvarma 2023. I juni släpps hans och kollegan Svenolof Karlssons bok om klimatjournalistiken.

Tyskland tros missa klimatmålen, vilket Sveriges Radio illustrerar med att övergången till elbilar går trögt. Men sammantaget står biltrafiken bara för tolv procent av de tyska utsläppen. SR-inslaget är ett exempel på att det som sägs kan vara bokstavligt korrekt utan att ändå ge en proportionerlig och rättvisande bild, skriver energijournalisten Svenolof Karlsson.