Det har publicerats mängder med artiklar och inslag om glädjebetyg och betygsinflation i skolorna. Den vanligaste vinkeln är att friskolorna är värst.
Ett sätt att analysera glädjebetygen är att jämföra resultaten på de nationella proven med de satta betygen, skola för skola. Nyligen publicerade Skolverket resultaten av de nationella proven som genomfördes i våras, och som nu kan jämföras med betygen som sattes för vårterminen.
I en debattartikel i Aftonbladet i december skriver Almega Utbildnings förbundsdirektör Andreas Mörck att siffrorna visar att det är fel slutsats att glädjebetyg skulle vara vanligare i friskolor jämfört med kommunala skolor.
Almega Utbildning har sammanställt Skolverkets siffror för läsåren 2016/17 till 2024/25. Sammanställningen visar att ”kommunala skolor har (jämfört med friskolor) en större andel elever som får ett högre slutbetyg än vad de får i betyg på det nationella provet i samma ämne”.
Det här är smått sensationella uppgifter som totalt motsäger en entydig mediebild, om en fråga som är i fokus för politiken och som kommer från en respekterad avsändare. Det måste varje journalist tycka vara intressant att undersöka, kan man tro.
Hade det varit så att Almega utbildnings analys och slutsats är felaktig så vore det också en stor nyhet.
Men ingen av de redaktioner som tidigare tyckt att frågan varit så viktigt, till exempel Dagens Nyheter, Sveriges Radio och Sveriges Television, har bemödat sig om att titta på de nya uppgifterna om glädjebetygen.
Inte heller någon av de ledarsidor som värnar friskolornas värde för svenskt skolsystem har rapporterat om de här resultaten. Näringslivets medieinstitut frågar sig vad journalistikens löfte om att bevaka och granska viktiga aktuella frågor egentligen är värt.
Inga kommentarer