Strömbäck undviker den centrala frågan

”Strömbäcks krönika skrevs med anledning av Medieakademins Förtroendebarometer som för första gången visar hur nyhetskonsumenter upplever mediehusens rapportering på en politisk vänster-högerskala.

Av undersökningen framgår att omkring 60 procent uppfattar SVT och SR som neutralt. Samtidigt uppger nära 40 procent av de tillfrågade att SR och SVT lutar något eller klart till vänster.

Strömbäck menar att resultatet inte säger något om att public service lutar åt vänster, i stället menar han att det säger mer om de personer som bär på uppfattningen. Som stöd för sin analys lyfter han fram det som inom medieforskningen kallas fientliga medier-fenomenet och som innebär att mediekonsumenter med starka politiska preferenser har en tendens att uppfatta medierna som om de gynnar motståndarna och missgynnar den egna sidan i en konflikt. Alltså: ju längre till höger någon placerar sig själv ideologiskt, ju längre till vänster placeras nyhetsmedierna.

Det Strömbäck missar är att också det omvända gäller. Fientliga medier-fenomenet är inget backventilsfenomen som endast kan appliceras på mediekonsumenter som har högeråsikter utan förutser motsvarande tendens hos mediekonsumenter som placerar sig till vänster.

Av Förtroendebarometern framgår dock att public servicebolagen placeras till vänster oavsett den tillfrågades politiska uppfattning. Även de tillfrågade som själva identifierar sig som klart till vänster anser alltså att SR och SVT lutar åt vänster.

Avslutningsvis menar Strömbäck att journalistik inte är någon förtroendetävling utan i stället bör styras av vad som är sant och relevant. Men vad som är relevant är en subjektiv bedömning och sanningen är förvisso eftersträvansvärd men i de flesta frågor oviss. Förtroende däremot är mätbart och beror i hög utsträckning på en subjektiv bedömning av vad som är just sant och relevant.

Av de mediekonsumenter som sympatiserar med partierna till vänster samt C och L känner 80 procent ett ganska eller stort förtroende för SR och SVT, medans siffran för de som sympatiserar med M eller KD är 60 procent. Motsvarande siffra för de som sympatiserar med SD är ynka 30 procent.

Är då vänstern mer toleranta för andras perspektiv och därmed för en allsidig nyhetsrapportering? Eller kan det vara så att deras perspektiv i högre utsträckning förekommer i public service rapportering?

Det är den central frågan som Strömbäck i sin krönika missar att besvara.”, skriver NMI.