Brittisk public service-debatt efter bantningskrav på BBC

I Storbritannien har en debatt om public service-bolaget BBC blossat upp till följd av kulturministern Nadine Dorries senaste utspel om den brittiska licensavgiften, efter att samtalen mellan BBC och den brittiska regeringen avslutats. Både BBC:s finansiering och oberoende har blivit föremål för diskussion.

För en vecka sedan bekräftade Storbritanniens regering att den licensavgift alla britter med TV betalar för att finansiera public service skulle frysas under de två kommande åren, för att därefter avskaffas 2027. Beskedet kommer samtidigt som BBC har kritiserats för att brista i opartiskhet i sin bevakning av den interna kritiken mot premiärministern Boris Johnson efter den politiska skandal som döpts till ”partygate”. Kulturministern föreslog även att den som inte betalar sin licensavgift i framtiden dessutom skulle slippa bli åtalad för det.

”Detta beslut om licensavgift blir det sista. Tiden då äldre hotas med fängelsestraff och kronofogdar som knackar på dörren är över”, skrev hon på Twitter, inför att beslutet skulle presenteras.

När den nya licensavgiften presenterades i underhuset backade dock kulturministern, som meddelade att inget slutgiltigt beslut har fattats angående BBC:s finansiering efter 2027. Hon sa också att BBC:s opartiskhet borde granskas ytterligare, och att det måste åtgärda problem angående ”opartiskhet och grupptänkande”.

Beskedet har mötts av hård kritik från flera olika håll, bland annat av BBC:s VD Tim Davie som har sagt att det var en ”besvikelse”. Han varnade även för att beslutet att inte höja licensavgiften skulle innebära nedskärningar för radio- och TV-program. Regeringen har också kritiserats av oppositionen, som menar att regeringen hotar BBC:s finansiering som en reaktion på public service-bolagets rapportering av den senaste tidens regeringsskandaler, i synnerhet den fest Boris Johnson ska ha deltagit på samtidigt som resten av Storbritannien var i lockdown. BBC-beslutet påstås vara en av flera reformer som presenterats under de senaste veckorna i ett försök att öka Boris Johnsons popularitet.

Kulturministern har även kritiserats av underhusets talman för att hon presenterat beslutet om licensavgiften i media innan det presenterades i parlamentet.

Det finns också de som ställer sig bakom regeringen. Framför allt har The Telegraph i ett flertal artiklar uttryckt stöd för att helt avskaffa TV-avgiften. Ledarskribenten Philip Johnston påpekar att BBC är en av få brittiska institutioner som inte behövt reformera eller modernisera sig, och att även de måste anpassa sig efter dagens medieklimat. Även BBC:s före detta nyhetschef Roger Mosey har uttalat sig om att BBC borde fokusera på ”färre, större och bättre” program för att licensbetalarna ska känna att licensen är prisvärd.

I svallvågorna av regeringens besked har frågan om hur BBC skulle kunna finansieras utan någon licensavgift väckts. Ett alternativ till licensavgiften som har förts fram är att införa en public service-skatt, liknande den svenska, och finansiera BBC genom statsbudgeten. Denna lösning har kritiserats för att den minskar BBC:s oberoende, och möjliggör för politiker att i ännu större utsträckning använda finansieringen som ett hot vid missnöje med rapporteringen.

En annan finansieringsmodell som har föreslagits, bland annat av den före detta kulturministern John Whittingdale är att BBC:s underhållningsprogram skulle konkurrera på lika villkor med streamingtjänster som Netflix och Amazon Prime, genom att införa en prenumerationsmodell och hålla innehåll bakom en betalvägg. Det skulle innebära ett större oberoende, då intäkterna inte skulle styras av politiska beslut, men har samtidigt ifrågasatts för att en betalvägg hade minskat tillgängligheten för exempelvis äldre och de utan tillgång till internet.

I nuläget råder dock osäkerhet kring hur BBC:s framtid efter 2027 ser ut, och hur världens äldsta public service-bolag ska anpassa sig till ett nytt medielandskap, där framför allt unga vänder sig till Netflix och Youtube snarare än konventionella medier för sin mediekonsumtion.