Martin Berg tittar tillbaka på tre år som mediegranskare på Näringslivets medieinstitut. "Det är självklart svårt för enskilda journalister och redaktioner att sätta sig in i nya komplexa frågor som hur elsystemet fungerar, men samtidigt har de stora resurser och nu har energiomställningen pågått i flera år. Trots det väljs vinklar som nästan framstår som önsketänkande och som är helt okritiska.", skriver han. Den 1 augusti började Martin Berg som reporter på tidningen Affärsvärlden.

NMI har tidigare visat att Dagens Nyheter beskrivit en undersökning om det folkliga stödet för klimatåtgärder på ett missvisande sätt. Vinkeln återkommer i artiklar på kultur- och ledarsidorna. 

Aldrig förr har så många nya, stora svenska elslukande industriprojekt varit aktuella. Bilden har satt sig att Sverige inte hinner bygga ut elproduktionskapaciteten i nödvändig takt. Men ännu syns ingen ökning i elanvändningen. Denna har de facto stått stilla i Sverige i 40 år. Inte heller första halvåret 2024 visar någon ökning. Det är hög tid för medierna att ställa frågor kring det här temat, anser energijournalisten Svenolof Karlsson.

De svenska medierna bevakade inte de stora avgörande frågorna i EU-valet. Det säger Anna Stellinger, chef för EU-frågor på Svenskt Näringsliv. - Den gröna omställningen börjar ifrågasättas i från vissa håll och EU: s stora gröna lagstiftningspaket Fit for 55 ska implementeras de kommande åren. Det är exempel på frågor som jag tycker att det inte rapporterats tillräckligt om, menar Stellinger.

Negativa elpriser riskerar nyinvesteringar i svensk elproduktion och är en signal om ett ansträngt elnät. Trots varningar är den mediala rapporteringen närmast obefintlig.