NMI ska i några artiklar ge exempel på fällor som lurar i klimatkontexten. Inledningsvis en till synes enkel fråga: Hur mycket varmare har det blivit på jorden? Och hur mycket är mycket? Finns det ett normalläge för vädret och en ”normal” temperatur? Näringslivets medieinstituts skribent Svenolof Karlsson ger några källkritiska tumregler.

Sverige är beroende av rysk gas hävdade klimatministern Romina Pourmokhtari i en debatt i SVT: s Agenda. Ett påstående som faktiskt stämmer just nu eftersom ett danskt gasfält är stängt för underhåll. Men när DN skriver om debatten får läsaren intrycket att Pourmokhtari har fel.

I SVT:s samhällsprogram Agenda är man inte medveten om att den danska opinionen svängt i kärnkraftsfrågan. Nu är en majoritet av de unga danskarna för ny kärnkraft. I Agenda lyfts kärnkraftskritiker från 1970-talet fram.

När DN resonerar om kärnkraftens kostnader använder man ett förlegat mått som inte tar hänsyn till de olika kraftslagens samlade kostnader och nyttor. "Det finns ett behov av systemtänk snarare än äpple/päron-jämförelser mellan olika kraftslag", påpekar en expert.

Medierna har rapporterat flitigt om att regeringen lovat att snarast återkomma om hur elkostnadsstödet ska se ut, och att de så kallade kapacitetsavgifterna skulle kunna användas för att kompensera privatpersoner och företag för de höga elpriserna. Men när Svenska kraftnät igår presenterade ett första förslag är medierna ointresserade.