I Dagens Nyheter påstods häromdagen att lärare i friskolor har lägre löner än lärare i kommunala skolor. I artikeln sägs att ”lärare i fristående grund- och gymnasieskolor tjänar i genomsnitt 1 100 kronor mindre i månaden än sina kollegor i kommunala skolor.”
Som exempel i DN-artikeln av journalisten Peter Letmark används Internationella Engelska Skolan (IES) och det hävdas att en anledning till att lönerna skulle vara lägre på IES är att de rekryterar många utländska, yngre lärare utan svensk lärarlegitimation.
IES driver i det närmaste enbart grundskolor.
Det är den fackliga organisationen Sveriges Lärare som gjort en statistisk analys av löneuppgifter som samlats in från deras medlemmar. Sveriges Lärares siffror visar visserligen att lärare i fristående grundskolor i genomsnitt tjänar mer är de som arbetar i kommunernas skolor. Men Sveriges Lärare hävdar ändå att de fristående skolorna, som exempelvis IES, ändå betalar lägre löner om man tar hänsyn till att sammansättningen av lärare är olika, exempelvis när det gäller ålder och yrkeserfarenhet.
En lärare med längre yrkeserfarenhet borde ha högre lön, kan man tycka.
Sveriges Lärare skriver:
”…störst positiv effekt på lärares löner har karriärtjänsterna, att jobba i en storstadsregion samt lärares yrkeserfarenhet. Att ha jobbat länge hos samma arbetsgivare samt att jobba hos en vinstdrivande friskola har störst negativ effekt.”
När man tittar på Sveriges Lärares tabell kan man fråga sig om den senare slutsatsen stämmer. I de data som redovisas för grundskolelärarna syns mycket riktigt att de variabler som bäst förklarar högre löner är karriärtjänst, yrkeserfarenhet och jobb i storstad. Men stödet för att lägre löner skulle bero på jobb i friskola är svagt, och man kan ifrågasätta om det överhuvudtaget finns.
Statistiker som NMI talat med framhåller att det är oklart hur urvalet av svarande i Sveriges Lärares undersökning ser ut vilket gör att alla slutsatser blir osäkrare.
NMI har ställt frågan till DN-journalisten Peter Letmark ”Borde du inte ha frågat Sveriges Lärare om hur de kan dra de slutsatser de gör baserat på siffrorna i faktabladet?”, men ännu inte fått svar.
En annan intressant fråga är denna: Om friskolor har högre andel yngre, olegitimerade lärare som i stort tjänar mindre än de mer erfarna, hur kan det då komma sig att medellönerna på friskolorna ändå är högre?
DN-journalisten Peter Letmark skriver i stället ”Det har varit känt länge att friskolor betalar lägre löner till sina lärare.”
En förklaring till den här typen av påståenden kan vara missuppfattningen att någon måste vara förlorare när företag går med vinst, det vill säga att ekonomin är ett nollsummespel och att vinsten uppstår på bekostnad av till exempel lägre löner. I själva verket är det allt som oftast tvärt om: vinstdrivande företag kan både leverera högre kvalitet och betala högre löner.
Inga kommentarer