DN fokuserar på försvar av misstänkt brottslighet

Välfärdsbrottslighet har blivit ett hett ämne i nyhetsmedierna. Tidningen Dagens Nyheter har använt begreppet i minst ett tjugotal artiklar bara det senaste året. Det har då handlat framför allt om att privata företag på olika sätt har fuskat och bedragit. Ibland driver Dagens Nyheter tesen att ökad brottslighet beror på fritt vårdval och etableringsfrihet för vårdföretag.

Men hur ser det ut när den misstänkta brottsligheten involverar den offentliga vårdens medarbetare?

Ett fall handlar om förlossningsläkaren som avskedades från Karolinska universitetssjukhuset i februari, baserat bland annat på oanmälda bisysslor och att hen tagit emot ersättning från läkemedelsföretag som borde tillfallit sjukhuset. Läkaren polisanmäldes därefter tillsammans med ytterligare personer för misstänkt trolöshet mot huvudman och mutbrott.

Flera medier har rapporterat om fallet. Det ska understrykas att personerna inte är fällda för brott eller ens delgivna misstanke om brott. Det har skett en polisanmälan och det pågår en polisutredning. Personerna kan vara helt oskyldiga. Men Karolinska universitetssjukhuset misstänker, och menar att de har hittat stöd för, att personerna har begått allvarliga brott.

Så här beskriver sjukhuset saken i det protokoll som upprättats från förhandlingarna mellan sjukhuset och den fackliga motparten Läkarföreningen angående avskedandet av förlossningsläkaren:

”särskilt allvarligt är att hen (läkarens namn är anonymiserat av NMI) vid flera tillfällen har instruerat läkemedelsföretag att ersätta hen privat för uppdrag som ingått i hens tjänst och dessutom tagit emot sådan ersättning privat, samt att hen utan att anmäla bisysslan har haft ett så omfattande engagemang i vårdbolaget, vilket även påverkat hens närvaro och tillgänglighet i arbetet.”

I den polisanmälan som Ekot refererar till finns uppgifter om att hen angivits som Karolinskas referens på fakturor till Karolinska universitetssjukhuset på miljonbelopp från ett företag där hen själv har en ledande ställning.

Mediernas beskrivning av det misstänkta brottet skiljer sig åt. Dagens Nyheter har snarare fokuserat på källor som ifrågasätter misstankarna, medan andra medier lyft fram vad misstankarna baseras på.

Sveriges Radios Ekot har rapporterat flera gånger, bland annat (20/8):

”De senaste två åren har Karolinska löpande betalat ut pengar till bolaget, trots att det enligt polisanmälan inte ska ha funnits något avtal mellan sjukhuset och bolaget.

Sjukhuset har nu upptäckt att de inte vet vad de fått för en del av pengarna som betalats ut. 20 miljoner kronor ska ha gått till teknisk utveckling av databaser och kvalitetsregister, något som sjukhuset enligt Ekots uppgifter inte beställt.”

Dagens Medicin (4/9):

”Konkurrensverkets utredning följer av Ekots rapportering om att Riksenheten mot korruption inlett en förundersökning om misstänkt mutbrott och trolöshet mot huvudman.”

Tidningen Dagens Samhälle (6/9):

”Karolinska universitetssjukhuset polisanmälde i våras fyra läkare som misstänks ha fakturerat sjukhuset för tjänster som inte beställts, via ett bolag som två av läkarna ägt.

Summan ska uppgå till 20 miljoner kronor och saken utreds nu av Riksenheten mot korruption.”

Dagens Nyheters rapportering skiljer sig markant från de övriga. Uppsägningen av förlossningsläkaren har beskrivits i många artiklar och då har det framför allt handlat om protesterna mot uppsägningen och om kritik mot sjukhusledningen som avskedat och polisanmält. Den misstänkta brottsligheten nämns bara enstaka gånger, och då utan några detaljer och ibland ifrågasättande av skälen för polisanmälan.

Kulturchefen Björn Wiman drar paralleller till Östtyska Stasi i en artikel med rubriken Den sparkade läkaren på Karolinska har för alltid en plats i mitt hjärta där han beskriver personliga erfarenheter av förlossningsläkaren. Oegentligheterna spelar Björn Wiman ner:

”Anklagelserna från sjukhuset består i att (hen) ska ha använt sin jobbmejl i ”fel sammanhang” och engagerat sig i den kristna församling hon är medlem i utan att ha redovisat detta.”

…

”Sjukhuset har svarat med att polisanmäla (hen) för trolöshet mot huvudman – utan att specificera vad som skulle vara brottsligt.”

Tidningens sjukvårdsreporter Anna Gustafsson har i flera artiklar lyft fram källor och uppgifter som ifrågasatt uppsägningen av förlossningsläkaren. I stället för att rikta det granskande ögat mot dem som anklagas för oegentligheter har hon intresserat sig mer för dem på sjukhuset som har till uppgift att granska, och tidningen har framställt det som om avskedandet skett på lösa grunder.

Gustafsson har skrivit minst femton artiklar på ett drygt halvår om fallet med förlossningsläkaren. Det är extremt många jämfört med den uppmärksamhet som normalt ges till den här typen av händelser. Men inte en enda gång har hon givit läsarna någon närmare beskrivning av den misstänkta brottsligheten – likt den som Sveriges Radio publicerat. Det genomgående temat är i stället kritik mot sjukhusledningen, försvar av förlossningsläkaren och protester mot avskedandet.

Förlossningsläkaren framställs i en artikel som en närmast helig person, med livslångt engagemang i Immanuelskyrkan, och hen ges stort plats att ge sin bild och argumentera för sin oskuld.

I en artikel i september fokuserar Gustafsson på att sjukhusledningen ska ha avvisat uppgifter från Konkurrensverket, som undersöker om tjänsterna från det privata bolaget handlats upp på korrekt sätt. Återigen ifrågasätts om anklagelser är legitima.

I ytterligare en artikel (30/10) beskriver Anna Gustafsson ett annat fall som lett till polisanmälan, och även här ligger tyngdpunkten i artikeln på kritik mot sjukhusledningen som anmält och avskedat på, som det verkar, lösa boliner.

Gustafsson har valt att beskriva avskedandet av förlossningsläkaren och misstankarna om brott på ett extremt ensidigt sätt, alltid med den misstänkta brottslingen i försvar, trots att det involverar vårdföretag i privat regi. Till skillnad mot det vanliga sättet att beskriva välfärdsbrott som i det närmaste systemhotande, och särskilt om det handlat om privata företag, vänder Dagens Nyheter i det här fallet på perspektiven och granskar dem som utreder de eventuella brotten.

NMI har bett Anna Gustafsson att kommentera men hon har avböjt.

****

DN-journalisten Anna Gustavsson bevakar sjukvården, och inte minst hur den utförs i Region Stockholm. Under åren har hon granskat Karolinska sjukhuset återkommande och 2019 kom boken Konsulterna – kampen om Karolinska, skriven tillsammans med kollegan Lisa Röstlund.

NMI har tidigare granskat Anna Gustafssons journalistik och hennes bok ”Du sköna nya vård” och visat att hon konsekvent lyfter fram kritik mot fritt vårdval och privat driven vård.