DN fokuserar på gruvmotståndet i Kallak

DN har publicerat en rad artiklar om den eventuella järnmalmsgruvan i Kallak i Jokkmokks kommun. Även om DN inkluderar flera perspektiv så är miljörörelsen och samernas perspektiv tydligt överrepresenterade.

 
Exempel på DN:s publiceringar om Kallak.

Sedan december har DN publicerat elva redaktionella texter och sänt ett poddavsnitt där konflikten kring Kallak nämnts, i det flesta fall som huvudämne. Såväl gruvmotståndarnas kampanjer, som DN:s publiceringstakt, har intensifierats de senaste veckorna vilket sammanfaller med att ett beslut från regeringen, om gruvbolaget Beowulf Mining ska få tillstånd att starta en gruva i Kallak, väntas i dagarna.

Även om DN i de flesta publiceringar nämner olika perspektiv så ligger tonvikten vid samernas och miljörörelsens argument, något som syns tydligt i rubriksättningen:

”Beslut om gruva i Kallak nära: ’Förödande för rennäringen’”
”Samiska organisationer: Gruva i Gállok brott mot medborgerliga rättigheter”
”Kritiserat gruvbolag ska prata etik med ärkebiskopen”
”FN-experter uppmanar Sveriges regering: ’Säg nej till Kallakgruvan’”
”Stor protestlista mot Kallakgruvan lämnas till regeringen”
” Inför gruvbeslut: Samer och klimataktivister protesterade i Kallak”
” Frågetecken kring kontroversiell gruvbrytning”
” Maxida Märak: ’Musiken är mitt vapen i striden för samernas rätt’”

Även bildsättningen talar sitt tydliga språk där sju av publiceringarna föreställer gruvmotståndarnas protester eller rennäringen. En bild är från ett möte när sametinget lämnar en protestlista till näringsministern, en annan bild är över ett snötäckt skogslandskap. En av bilderna är ett porträtt på Märta Stenevi (MP), ett annat på ärkebiskop Antje Jackelén, och en publicering bildsattes med näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson (S).

I december publicerade DN en intervju med Märta Stenevi (MP) som nämner att motståndet mot gruvan i Kallak är en av partiets just nu viktigaste frågor. I artikeln nämns ett uttalande från näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson (S) om hur han ser på gruvnäringen ”Det är inte så att vi tar lätt på miljöfrågor, men ja, vi älskar gruvor i Socialdemokraterna.”. Stenevi kommenterar uttalandet:

Jag blir väldigt bekymrad när det första en ny näringsminister gör är att gå ut och deklarera att ”vi socialdemokrater älskar gruvor”. Det är väl kul för dem. Men jag kan säga att vi miljöpartister älskar också både urfolks rättigheter men framför allt biologisk mångfald.

I uppföljande publiceringar nämner DN citatet om att Socialdemokraterna ”älskar gruvor” vid sex tillfällen.

I samtliga publiceringar finns en övervikt av röster som är kritiska till att Beowulf Mining ska få öppna en gruva. I två av publiceringarna lyfts endast röster som är kritiska till gruvetableringen, bland annat intervjuas klimataktivister, samer samt handläggare på länsstyrelsen som är kritiska till gruvetableringen. Det finns ingen publicering där endast gruvförespråkarna fått komma till tals.

När DN lyfter gruvförespråkarnas argument så handlar det dels om att gruvan skulle innebära 550 nya jobb i området, dels att utvinningen vore positivt för den gröna omställningen. DN poängterar dock vid samtliga av dessa tillfällen att argumentet om en grön omställning inte håller då fyndigheterna i Kallak är järnmalm och alltså inte kritiska jordartsmetaller som används för bland annat batteritillverkning – vilket är de mineraler som brukar klassas som del i den gröna omställningen.

I poddavsnittet ”Vem har rätt till marken i Kallak?” medverkar Alexandra Urisman Otto, som är den journalist på DN som skrivet mest i ämnet. Som svar på frågan ifrågasätter hon gruvbolagets motiv och lägger tyngdpunkten på samernas rättigheter, vilket är en beskrivning som är talande för hur DN har skildrat konflikten kring Kallak under den senaste tiden:

Vad vill gruvbolaget Beowulf Mining göra?

– De vill anlägga ett dagbrott, alltså en öppen gruva, där de vill utvinna järnmalm. Slutprodukten är järnmalmspulver, i alla fall enligt det man sagt hittills. Det brukar ofta sägas, i det sammanhanget, att det är en del av den gröna omställningen. Det är viktigt att komma ihåg att när man pratar om gruvornas roll i den gröna omställningen brukar de handla om de kritiska jordartsmetaller som är viktiga, till exempel i elbilsbatterier eller vindkraftverk. I det här fallet handlar det inte om sådant, utan om järnmalm. Det finns fyndigheter av järnmalm också på andra platser, och det är en viktig sak att ha med sig. Bolaget har sagt att de ser framför sig att man ska kunna leverera till något av de projekt som gör fossilfritt stål, eller som har planer på att försöka göra det, men de bolagen har hittills inte visat något intresse för de här produkterna, säger Alexandra Urisman Otto.

Vad berättade de samer som du träffade i området, och som inte vill ha en gruva?

– Många ser detta som ytterligare ett intrång i de marker som är nödvändiga för den samiska kulturen, som också rättigheterna ger dem. De rättigheterna är erkända, men finns inte med i svensk minerallagstiftning. Jag mötte många ungdomar som talade om att de har hört sina föräldrar och sina far- och morföräldrar berätta om liknande saker under hela sin uppväxt. För dem är det här en fortsättning på det. De forskare jag pratat med bekräftar också att det finns effekter som kommer från olika håll: det handlar inte bara om gruvnäringen, utan också om skogsnäring och på senare tid också vindkraftverk, vattenkraft och övrig infrastruktur – allting samverkar och leder till att lappmarkerna krymper, och det blir allt svårare att bedriva renskötsel och kulturen i allmänhet.

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.