DN:s Johan Schück: Medierna har en reflexiv roll i bostadsfrågan

I dag släpper Timbro Medieinstitut rapporten Medierna, bostadsbristen och hyresregleringen. Den är TMI:s senaste genomgång av hur medierna rapporterar om bostadsbristen och vilken plats hyresregleringen får. Jämfört med TMI:s tidigare genomgång av frågan kan man se att medierna nu tar upp hyresregleringen oftare än tidigare. 

 
Johan Schück, Dagens Nyheter

TMI har intervjuat journalisten Johan Schück, ekonomisk krönikör på Dagens Nyheter, och en av dem som under året har belyst hyresregleringens effekter för bostadsbristen. Han ser också en viss förändring i medierapporteringen.
– Jag tror att ni har rätt i att det har skett en viss förändring, även om jag inte tror att den är så drastisk som ni visar. Rapporteringen har gått i vågor, det har skiftat mellan olika år. Men jag tror som sagt ändå att det ligger något i er iakttagelse, det är mer av systemperspektiv nu än tidigare. Man har förstått att byggande inte kan vara enda lösningen på bostadsbristen, utan det handlar också om att utnyttja det befintliga beståndet effektivare.

Vad beror det på att medierna är mer intresserade av systemperspektivet nu än tidigare?
– Kopplingen mellan bostadsmarknaden och arbetsmarknaden har blivit mycket tydligare. Om man har en bostadsmarknad med låg rörlighet betyder det att vi också får en arbetsmarknad med låg rörlighet. Om det finns fler arbetstillfällen i en storstad vill man få folk att flytta dit, men finns det inga bostäder där kan man inte flytta. Det här sambandet tror jag har blivit tydligare för fler.

Johan Schück menar att medierna har intagit en återspeglande roll i bostadsfrågan och driver inte på som man ibland gör i andra frågor. Det innebär att de är hänvisade till vad olika aktörer bidrar med i nyhetsvärde. Och här är urvalet begränsat. Av dem som har satt sig in i frågan, och inte är partsintressen, tycker Johan Schück att Assar Lindbeck, Stellan Lundström och Hans Lind är de källor som är riktigt intressanta. Vid sidan om dessa kan internationella organisationer som OECD, IMF och EU-kommissionen belysa frågan och ge grunden för den journalistiska nyhetsrapporteringen om hyresregleringen.

Detta är bra nyhetskällor, men i den svenska politiken finns det inte mycket att hämta om man vill ha nyheter om regleringen av hyresbostadsmarknaden, menar Johan Schück.
– Jag tycker inte medierna har varit särskilt drivande i den här frågan, utan i hög grad handlar det om en återspegling av andra aktörer och här är det politiska systemet i hög grad en sådan. Men i Sverige finns ingen i politiken som på allvar driver den här frågan. Det kan handla om smärre justeringar ja, men inte mer påtagliga förändringar som till exempel att avveckla hyresregleringen. Det här påverkar mediernas sätt att rapportera. Medierna har en reflexiv roll, man har inte varit agendasättare som man kan vara på andra områden.

Varför har medierna intagit den här positionen, tror du? 
– Ett skäl är att det här är ganska komplicerat när det handlar om ett systemperspektiv, där de positiva effekterna av förändringar inte alltid kommer omedelbart. Tvärtom måste man räkna med att en avvecklad hyresreglering betyder försämringar för dem som i dag har låga hyror. Det är inte lika enkelt att peka ut vinnarna, även om de naturligtvis också finns. Ett annat är att vi jobbar med nyheter och gärna utgår från enskilda människors perspektiv. Det saknas ofta någon aktuell händelse att hänga upp berättelsen på, så att det inte handlar om att föra fram egna åsikter på det sätt som är möjligt på ledar- eller debattsidor – men inte på nyhetsplats.   Vår uppgift är inte riktigt att ta tag i alla stora samhällsproblem när det inte ges särskild anledning, säger Johan Schück och fortsätter:
– Sedan finns det vanföreställningar bland journalister – ideologiska eller att man lärt sig tänka på ett visst sätt – som går ut på att bostadsbrist löser man genom att bygga fler bostäder och marknadshyror är något som är negativt, eftersom det leder till att det blir dyrare för hyresgästen och fastighetsägaren tjänar pengar på det. Man kan uppröras över att det byggs för lite, det kan jag förstå att man gör, men då gäller det att fundera på varför.

Johan Schück anser att regleringen av bostadsmarknaden är av den digniteten att medierna måste belysa den, eftersom den bidrar till samhällsproblem som bostadsbrist och ineffektivt utnyttjande av befintliga bostadsbeståndet. Samtidigt finns det en inbyggd svårighet i hur medierna fungerar och det påverkar möjligheterna att bevaka frågan.
– Man får passa på de gånger när nyheter dyker upp och det finns möjlighet att utveckla dem, det tillhör spelets villkor. Vi är inte till för att skriva uppsatser, det är så här vi vänder oss mot våra läsare och det är det de förväntar sig av oss. Personligen har jag försökt fånga de tillfällen då det är motiverat.

Johan Schück har arbetat som journalist i mer än 30 år, varav 23 år som ekonomijournalist och han kan se att förutsättningarna för att bevaka bostadsfrågan har förändrats – både på gott och ont.
– Tidigare hade man fler specialinriktade reportrar på fackområden. Om en journalist är öronmärkt att skriva om en viss fråga så skrivs det nog mer om bostadsfrågor och kunskapsmässigt är det bra att vara specialinriktad, men det är också ineffektivt att vara så snäv i sin bevakning.  Risken finns också att man tar väldigt stort intryck av branschintressen och då är det svårt att med teoretiska och akademiska synpunkter tränga igenom, som till exempel regleringars avigsidor är. Så det finns klara fördelar med att bryta upp gränserna, säger han.

Huruvida regleringen av hyresbostadsmarknaden kommer att mer uppmärksammad i medierapporteringen framöver tycker Johan Schück är svårt att sia om. Det som talar för är att perspektivet håller på att bli accepterat och då är det lättare att närma sig det. Det som talar emot är att det väntar ett valår, där han inte tror att hyresregleringens vara eller inte vara kommer att ta en central plats – det är den alldeles för politiskt känslig för.

DANIEL LÖFSTEDT

BILD: Johan Schück. Foto: Dagens Nyheter



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.