DN:s, SvD:s och SR:s rapportering om regeringens miljö- och klimatbudget..
I tisdags presenterade regeringen sin budget och under den senaste veckan har flera redaktioner fokuserat på den nya regeringens kursändring inom miljöpolitiken och på stora nedskärningar i klimat- och miljöbudgeten. Regeringen menar att klimatpolitiken måste blir mer effektiv med större fokus på energisystemet och i synnerhet kärnkraften och elektrifiering, men rapporteringen har fokuserat på miljöorganisationernas kritik mot den nya regeringens politik.
Både DN och SvD publicerade i veckan långa artiklar där miljörörelsens röster dominerar och. I artiklarna intervjuas även Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, och även han är mycket kritisk till regeringens budget. Han presenteras som forskare, vilket han är, men tidningarna nämner inte att Karlsson även varit ordförande för Naturskyddsföreningen i över tio års tid och därefter en framgångsrik opinionsbildare och lobbyist.
Även SR rapporterar om den förändrade klimatpolitiken och intervjuar Mikael Karlsson utan att nämna hans tidigare position i Naturskyddsföreningen. I SR:s inslag hörs även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i slutet av inslaget.
Det hade varit intressant att få fler perspektiv på miljöpolitiken, exempelvis från ledande ekonomer som kunnat resonera kring om den nya inriktningen ökar effektiviteten i klimatpolitiken. Bland sådana ekonomer kan nämnas professor Runar Brännlund forskar på miljö- och naturresursfrågor, Bengt Kriström professor i naturresursekonomi, Patrik Söderholm professor i nationalekonomi med särskilt fokus på energi-, miljö- och naturresursekonomi, eller professor John Hassler.
Perspektiven i rapporteringen känns igen från hur medierna har bevakat klimatrörelsen under det senaste året, vilket NMI har granskat i en nyligen publicerad rapport. Rapporten undersöker hur medierna har rapporterat om sex inflytelserika klimatorganisationer – däribland Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden – och av rapporten framgår att klimatorganisationernas problemformuleringar och utspel många gånger ligger till grund för medierapporteringen.
Vad som i sammanhanget är intressant är att både Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen inför valet 2022 var tydliga med sina politiska prioriteringar, vilket i båda fallen visade sig ligga i linje med Miljöpartiets politik. I Världsnaturfondens enkät fick partierna ta ställning till 24 klimat- och miljöpolitiska förslag och där var Miljöpartiets svar helt identiska med Världsnaturfondens ställningstaganden.
När medierna sökt kommentarer till regeringens klimatbudget har man alltså i huvudsak vänt sig till organisationer vars ställningstaganden ligger i linje med Miljöpartiets klimatpolitik.
Författare: Pamina Falck och Mats Olin
Inga kommentarer