Företagsklimat underbevakat i SR och SVT


Partierna har i valrörelsen tagit upp villkoren för företagande och entreprenörskap i olika utspel, en del har med det som ett centralt tema i snart sagt varenda aktivitet. Men det här är inte ett ämne som intresserar Sveriges Television och Sveriges Radio nämnvärt. Det visar en undersökning från Näringslivets medieinstitut.

Entreprenör.se skriver idag om Näringslivets medieinstituts undersökning med kommentarer från Charlotta Friborg och Olle Zachrison, som är chefer för SVT Nyheter respektive Ekot.

Bild: Typisk företagsnyhet i SVT under augusti.

NMI har särskilt letat efter om journalister ställer frågor som undersöker de politiskt bestämda villkoren – exempelvis lagar, regler, skatter – för företagen och företagandet, eller om de här frågorna på något annat sätt kommer in i rapporteringen. Exempel på frågor skulle kunna vara ”stämmer det som vissa politiker säger att det finns hinder för företagande?”, ”hur vill ni får fler småföretag?” eller ”vad hindrar det svenska företaget x från att växa eller anställa?”.

En slutsats är att den här typen av perspektiv är mycket ovanligt. NMI har bara funnit några få exempel under den undersökta månaden då villkor för företagsamhet stått i fokus. Det här skiljer rapporteringen från andra områden. Journalister som rapporterar om exempelvis sjukvården, skolan, försvaret eller miljön intresserar sig ofta för aspekter som handlar om hot och utmaningar för att nå de mål som eftersträvas. Problemorienteringen tillhör normalt journalistikens natur, men inte när det gäller villkor för företagande.

Det rapporteras en hel del om företag. En normal dag innehåller SVT:s nationella nyhetssändningar ett eller två inslag som relaterar till företag, och i SR:s P1-sändningar innehåller ett tiotal företagsrelaterade nyheter.

Under den undersökta perioden finns det några särskilt vanliga teman:

  1. Företag som inte sköter sig eller som skor sig på svaga. Det har handlat om företaget som byggde de rasade italienska bron, Ryan Air som inte vill förhandla med facket, H&M:s ansvar för fackligt engagemang i tillverkningsländer (SVT), Dialect som fulsäljer (SVT), SMS-lån, att antalet företag som drivs i brottsligt syfte ökar (SR), skogsskövlingar i Amazonas finansieras från skatteparadis, Bolagsverket har ny metod att komma åt ekobrott (SR), läkemedelbolags vinstjakt.
  2. Företag som en del av utrikesnyheterna. Under den här perioden har det många gånger handlat om hur sanktioner mot Iran kan komma att drabba svenska företag, samt att EU uppmanat företag att fortsätta handla med Iran, hur Brexit påverkar företag i Storbritannien. Men det har också handlat om exempelvis kinesiska påtryckningar mot svenska företag (SR), företag som olovligen exporterat från Nordkorea och hur den turkiska utvecklingen påverkar svenska företag. Det är betecknande att det blir som mest rapporterat om företag under när SR:s Radiokorrespondenterna har en temadag om utrikesfrågor.
  3. Hur klimatförändringar/väder påverkar företag. Torkan leder till problem för skogs- och lantbrukare. Men vissa företag gör bra gröna affärer, brunnsborrare har högkonjunktur, äggproducenter vill höja priset, satsning på koldioxidfri stålproduktion.
  4. Utspel av politiska partier. Ett antal gånger har framförallt partiledarna hörts tala om företagens villkor i SR och SVT. Det är Annie Lööf och Jan Björklund som lyfter fram villkor för företagande, och det är Jonas Sjöstedt som vill komma åt bankernas vinster. Den här rapporteringen sker oftast okommenterat, och aldrig med någon uppföljande rapportering, under undersökningsperioden.

En gång har det rapporterats om regeringens förslag angående välfärdsföretag: Den 17 augusti rapporterade både SR och SVT om civilminister Ardalan Shekarabis utspel om att införa Kommunalt veto mot ”överetableringar i hemtjänsten.”

Vid några tillfällen har det skett en djupdykning i frågan om företagandets villkor.

Plånboken i P1 gjorde ett långt inslag om hur svårt svenska matproducenter har det, men hur bra det går för mathandlarna. Journalisten Pia Fridén på Plånboken ställde frågor till LRF:s vice ordförande Åsa Odell och branschföreningen Daglivaruhandelns vd Karin Brynell.Plånboken skriver om sig själv ”Vi gör ekonomijournalistik som alla förstår. För ekonomi är viktigt!”. Men Pia Fridén lyckas inte förklara hur villkoren för företagande och prissättning ser ut. Hon frågar: Varför tar ni inte helt enkelt mer betalt? Vem är det som ska ge er mer pengar om ni inte kan höja era priser? Vad vill dagligvaruhandeln göra för att stötta och kompensera matproducenterna? Är det omöjligt att handlarna sänker sina vinstmarginaler för att lantbrukarna ska kunna få en större del av kakan?

Som lyssnare fick man intrycket av att priserna görs upp på central nivå mellan handeln och producenterna (vilket sannolikt vore olagligt i en marknadsekonomi, men legio i en planekonomi), och att det vore rättvist att komma överens om att föra över resurser från handlarna till producenterna. Det som påverkar lantbrukarnas ekonomi är givetvis de priser som de kan få ut för sina produkter, men i hög grad även de kostnader som olika politiska beslut innebär. Några frågor om hur regleringar och skatter påverkar priserna och villkoren för företagandet kom överhuvudtaget inte med i programmet.

Den 16 augusti rapporterade SR Ekot om krångliga regler som hindrar företag som arbetar med vattenbruk, och att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht givit Jordbruksverket i uppdrag att se över regelförenklingar.

Den 17 augusti rapporterade Ekot om ett förslag om att företag i tillfällig kris ska få korta arbetstiden. Utredaren Anders Ferbes förslag välkomnades av både IF Metall och Teknikföretagen.

Den 31 augusti rapporterade P1 Morgon och Ekot om etableringar av serverhallar i Sverige. I ett långt inslag får frågorna om villkoren för de företag som är aktuella, exempelvis Google, Amazon och Facebook, stor plats. Det handlar bland annat om kommunernas erbjudanden till företagen, men också elskattens storlek, lagstiftning och regelverk. Journalisten var Per Ivarsson.

Radiokorrespondenterna gjorde den 13 augusti en Thailandspecial bland annat med fokus på kvinnligt entreprenörskap. Margita Boström intervjuade en kvinna som flyttat till Sverige och startat företag (25.30) och en forskare på thailändska kvinnors entreprenörskap. De lyfter fram motiven till att vara företagare, exempelvis friheten att bestämma själv och den starka traditionen av kvinnligt entreprenörskap. Några frågor om hinder för företagande kommer inte med.

I SVT Aktuellt intervjuades den 7 aug en lantbrukare i studion med anledning av torkan. Det handlade bland annat om risktagandet som lantbrukare och om den starka kopplingen mellan företagaren och gården.

Arbetskraftsinvandringens betydelse för företagen berörs inte under den undersökta perioden.

Ett exempel på nyhet som SR och SVT valde bort under perioden var kraftigt ökande företagskonkurser. Den 15 augusti presenterade den statliga myndigheten Tillväxtanalys nya data om företagskonkurser. 617 företag försattes i konkurs i Sverige under juli 2018, vilket är en ökning med 54 procent jämfört med juli 2017. 1 636 anställda berördes. Om detta rapporterade SVT och SR inte.

Undersökningen omfattar samtliga Sveriges Radios nyhetssändningar i P1 (exempelvis samtliga sändningar av Ekot, Ekonomiekot och Studio Ett) och samtliga nationella sändningar i SVT (exempelvis Aktuellt, Rapport, Morgonstudion och Agenda).  Men undersökningsperioden är kort och slutsatserna är inte generella för hur SVT och SR rapporterar om företag. Näringslivets medieinstitut avser att fortsätta undersöka den här frågan kontinuerligt tills vidare, och därmed kunna bygga upp mer generella slutsatser. Läs mer om undersökningsverktyget.

 

 

******

 

 

 

 

 

 

 



Mats Olin


Inga kommentarer



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *