Granskningsnämnden friar SVT men vill inte motivera beslutet

I de två timmeslånga programmen drivs tesen att den ökade ohälsan bland unga, segregationen, betygsinflation och bristande kvalité i skolan – kan kopplas till de senaste 30-årens skolreformer och friskolorna.

Som belägg för tesen presenteras en mängd faktapåståenden, ofta med referenser till forskning. Näringslivets medieinstitut har tidigare undersökt några av studierna och kunde då konstatera att underlaget för påståendena var svaga och i vissa fall helt felaktiga.

Anmälarna kritiserar programmen för att vara vänstervridna, ensidiga och partiska i och med programmens tydligt friskolekritiska vinkel. Bland annat ifrågasätter anmälarna programmets urval och tolkning av forskningsläget och menar att programmet gav en snedvriden bild av vilka effekter reformerna har haft. Anmälarna kritiserar även att programmet bortsåg från flyktingkrisens effekter på skolresultaten när orsakerna bakom de sjunkande resultaten diskuterades.

Ett påstående i programmen som kritiseras är att skolreformerna skulle ha försämrat den psykiska hälsan bland unga. Reportern Linus Brohult säger bland annat:

Hälsoforskarnas siffror visar att Sveriges unga mår dåligt av de senaste 30 årens skolreformer.

I programmet medverkar även en forskare som resonerade kring att andelen självmord bland unga i Sverige var något högre än i andra västeuropeiska välfärdsländer och han såg samband med det svenska skolsystemets konstruktion.

Några belägg för dessa påståenden presenteras inte. NMI frågade i våras skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för näringslivsforskning om vad han känner till om ett eventuellt samband. Han menar att den ökande ohälsan bland unga kan ha många olika orsaker och att ingen har isolerat skolreformerna under 1990- och 2000-talen som en bidragande orsak.

I SVT:s yttrande till granskningsnämnden skriver bolagets mediedirektör, Jan Helin, att programmen speglar det aktuella forskningsläget och ger flera perspektiv. Helin anser att SVT har belägg för påståenden om att skolreformerna har ökat den psykiska ohälsan bland unga och hänvisar till fem studier:

Det finns för närvarande åtminstone sex [hänvisar till fem källor] publicerade studier utöver den som nämns av anmälaren, rapporter eller uppsatser som påvisar negativa välmående-relaterade konsekvenser av skolreformer under åren 2010–2012.

Men studierna som Helin hänvisar till ger inte belägg för påståendet om att det finns ett samband mellan den ökade psykiska ohälsan bland unga och de senaste 30 årens skolreformer.

En studie kartlägger hur betyg i tidig ålder påverkar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och lönenivåer senare i livet. I en annan studie spekuleras det kring kopplingarna mellan minskad upplevelse av samhörighet i skolan och skolreformerna, samtidigt som det konstateras att det saknas data för att säkert belägga något sådant samband.

Helin hänvisar även till en masteruppsats som jämfört den mentala hälsan hos elever födda 1998 med elevkullen 2004. I uppsatsen spekuleras det kring om att den senare elevkullens relativt sämre mentala hälsa kan ha att göra med 2011 års skolreformer. I en annan studie utreds huruvida den förändrade betygssättningen påverkar elevernas psykiska hälsa, det konstateras att det gjorts få undersökningar i ämnet och studien kommer fram till att betygsättningen och reformen kan ha haft en effekt på elevernas hälsa.

Därutöver hänvisar Helin till en enkätstudie som Skolverket tagit fram, där framgår att tidigare betygsättning har ökat stressen bland unga, samtidigt noteras att stressen inte tycks går ut över den övriga upplevelsen av skolan.

Sammantaget ger studierna bilden av att skolreformernas effekt på elevernas psykiska hälsa är ett outforskat område, det spekuleras i att det kan finnas ett samband men tydliga belägg för tesen saknas.

Det går att slå fast att den psykiska ohälsan bland unga har ökat och att flera skolreformer har ägt rum under samma period, men att dessa två händelser samvarierar bevisar inte att skolreformerna är orsaken till förändringen i ungdomars psykiska hälsa. Det är även möjligt att helt andra faktorer ligger bakom den ökade psykiska ohälsan bland unga.

NMI har kontaktat Helena Söderman, chef för tillsynsenheten på Myndigheten för press, radio och tv, för att ta reda på om myndigheten eller nämnden tagit del av den forskning som anmälarna och SVT hänvisat till och gjort en egen bedömning av underlaget.

─ Vi har tagit del av anmälningarna och SVT:s yttrande men vi gör ingen egen utredning av om slutsatserna i forskningen stämmer, det är inte vår uppgift, säger Helena Söderman.

Men ord står mot ord gällande vad forskningen säger, hur kan ni bedöma att SVT har rätt om ni inte gör en egen bedömning av underlaget?

─ Jag kan inte utveckla bedömningen mer än vad som framgår av nämndens beslut, vi bereder bara ärendena. Men nämndens bedömning av programmen är att det var opartiskt och sakligt, du kan göra en annan bedömning, säger Helena Söderman.

Helena Söderman hänvisar oss i stället till att ta kontakt med nämnden för att få svar på hur man har resonerat kring beslutet. Vi kontaktar ordförande i nämnden, Ulrik von Essen, och ber om en intervju men han svarar att det inte är möjligt:

”Jag kan inte uttala mig i enskilda ärenden och får därför avböja att bli intervjuad.”, svarar Ulrik von Essen i ett mejl.

Vi hörde av oss till Helena Söderman igen och ställde frågan om nämnden har rätt att uttala sig i enskilda ärenden:

”Ja, det är dock upp till nämnden att avgöra om den kommenterar beslut.”, svarar Helena Söderman.

Ärendet grundar sig alltså i en dispyt om hur forskningen bör tolkas, men myndigheten som bereder ärendet gör ingen egen utredning av forskningsläget och kan inte svara på hur nämnden resonerat kring beslutet och nämnden uttalar sig inte i enskilda ärenden. Det går alltså inte att få klarhet i hur nämnden kom fram till sitt beslut att fria SVT.