Ingen folkbildning i Agenda om reduktionsplikt

Dieselpriserna efter årsskiftet när reduktionsplikten sänks går inte att förutsäga. Det är inte politiker som bestämmer priset, vilket man kan tro när man följer medierapporteringen. Både vanlig diesel och biodrivmedel prissätts på en internationell marknad. Däremot går det att göra antaganden om vad den minskade reduktionsplikten kan tänkas ge för effekter. 

 

Beslutet att minska reduktionsplikten vid årsskiftet till EU:s miniminivå på 6 procent istället för den planerade höjningen till 40 procent har fått mycket uppmärksamhet.

Samtidigt är det uppenbart att den genomsnittlige mediakonsumenten inte får mycket hjälp att förstå själva sakfrågan. Utfrågningen av Ebba Bush i SVT Agenda (14/5) är ett gott exempel. Blir det fem kronor prissänkning eller inget alls?

SVT-journalisten Anna Hedenmo frågar: ”5 kronor billigare för bensinen och 9 kronor för dieseln, kommer det bli så nästa år?” och när hon får svar är hon inte nöjd:  ”Väljarna är inte så intresserade av procent, utan av pengarna kanske?”.

Reduktionsplikten innebär att man blandar in en andel biodiesel i den vanliga fossila dieseln. Just nu är inblandningen i diesel 30,5 procent och skulle ha blivit 40 procent till årsskiftet. Men efter regeringens beslut blir inblandningen alltså 6 procent vilket är EU:s miniminivå.

Procentandelen beräknas inte som andelen av vätskan som volym eller vikt, utan andelen av den koldioxid som kommer ur avgasröret. Om reduktionsplikten som nu är 30,5 procent betyder det alltså att 30,5 procent av koldioxiden av avgaserna kommer från förnyelsebara bränslen.

Det finns en debatt om exakt hur stor klimatnytta reduktionsplikten ger. Vissa forskare påstår att nyttan är liten eller till och med negativ och att den svenska reduktionsplikten ändå inte spelar någon roll eftersom det råder brist på biobränslen: allt som tillverkas används i vilket fall. Men den debatten lämnar vi därhän just nu.

Frågan är i stället hur mycket priset i konsumentledet kommer att minska när reduktionsplikten sänks vid årsskiftet?

Regeringen har inte direkt lovat något, men siffror på upp till fem kronor har nämnts av vissa, medan andra säger har priset inte kommer att minska alls eller till och med gå upp – när inblandningen minskar kommer efterfrågan på vanlig diesel att öka och driva upp den kostnaden.

”Kommer det någonsin att bli fem kronor billigare att tanka bensin så länge ni regerar?” frågar Anna Hedemo ytterligare en gång i Agenda.

Det pris konsumenterna betalar består av flera olika komponenter.

Dels kostnaden för råvaran och bensinbolagens kostnader inklusive eventuell vinst (bruttomarginal) och tre skatter. För diesel är energiskatten 1,58 kronor litern, koldioxidskatt 2,49 kronor litern och momsen är 25 procent.

Bränsle- och koldioxidskatterna är fasta summor. Skatterna förutom moms är alltid samma summa per liter. De återkommande variationerna i bränslepriset beror alltså på att råvaran varierar i pris.

Momsen på 25 procent läggs på hela priset, det vill säga man betalar skatt på skatten. Det kan verka absurt men är närmast en nödvändighet. Företag lyfter ju av momsen. Om momsen skulle beräknas på bara råvara och bruttomarginal skulle variationer av marknadspriset på råvaran göra det mycket svårt att beräkna in och utgående moms för ett företag.

Sammantaget är skattens andel av priset som konsumenten betalar lite över 50 procent för bensin och ungefär 40 procent för diesel.

Hur stor andel av priset beror då på reduktionsplikten?
Den tidigare planerade inblandningen för 2024 var cirka 40 procent av volymen vilket betyder att det dyrare biobränslet har motsvarande inverkan på slutpriset.

Inköpspriset på vanlig diesel är som lägst 10 kronor litern, medan priset på biodrivmedel ligger på det dubbla. Det betyder att en liter diesel med 40 procentig bio-inblandning innehåller fossilt bränsle för 6 kronor och biodiesel för 8 kronor.

Om allt var fossil diesel skulle priset hamna på 10 kronor före skatterna. Och som sagt, det är givet ett antagande om ganska låga inköpspriser på både fossil diesel och biobränsle.

Det hela kompliceras nämligen av att både biodiesel och vanlig diesel har marknadspriser vilka varierar, plus att de prissätts i dollar. För svenska konsumenter betyder det ytterligare en osäkerhet när vi skall försöka lista ut vad den minskade reduktionsplikten gör för vår ekonomi.

Fem kronor sänkning är garanterat överoptimistiskt. Att det inte kommer göra någon skillnad alls är inte heller troligt. Men två-tre kronor per liter är kanske en rimlig gissning. Det betyder mellan 100 och 200 kronor billigare för en full tank beroende på dagspris och bilmodell.

Men det är inget man skall budgetera med.

***

18 maj 2023 Artikeln är uppdaterad med ett förtydligande om hur inblandning beräknas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Nilsson

NMI:s skribent

2 kommentarer


  1. Kjell Andersson skriver:

    Ni skriver att ”regeringen har inte direkt lovat något”, men på DN Debatt skriver regeringens och SD:s partiledare följande: ”Reduktionsplikten kommer att sänkas till 6 procent vid årsskiftet, vilket innebär att det kan bli runt 5,50 kronor billigare per liter diesel att tanka redan 2024.” Det bör väl uppfattas som ett löfte till konsumenterna? Eller?
    Att KD:s partiledare lovade 5 kr sänkt bensinpris och 9 kr sänkt dieselpris före valet är också väl belagt, bl a från valtal hon höll.

  2. Tege Tornvall skriver:

    Vad partiledare och politiker säger är oväsentligt. Viktigt är var priset faktiskt hamnar med här redovisade förutsättningar. Så länge MP hålls utanför är en rimlig skattning 2-3 kronor billigare diesel och någon krona billigare bensin.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *