Inga frågor om budgetförslag som gör det mindre lönsamt att arbeta

Under september månad har medierna visat ett allt större intresse för den växande långtidsarbetslösheten. Samtidigt har inga kritiska frågor ställts till regeringen om att de å ena sidan beskriver långtidsarbetslösheten som ett prioriterat problem men parallellt föreslår åtgärder som gör det mindre lönsamt att arbeta.

 
Foto: Sam Mcghee

Regeringen har likt OECD, IMF, EU-kommissionen, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet, pekat på den växande långtidsarbetslösheten som ett av Sveriges största problem och föreslagit satsningar så som matchningstjänster, arbetsmarknadsutbildningar, extratjänster och introduktionsjobb för att komma till rätta med problemet.

Samtidigt föreslår regeringen ett höjt tak och utbyggd sjukförsäkring, lättnader för att gå i förtidspension, samt sänkt skatt för låg och medelinkomsttagare där även gruppen som får a-kassa ingår – alltså åtgärder som gör det mindre lönsamt att arbeta jämfört med att vara arbetslös.

Men denna motsättning har inga av Sveriges ledande nyhetsredaktioner konfronterat regeringen med.

NMI fortsätter att undersöka hur DN, SVT och SR rapporterat om långtidsarbetslösheten. Läs mer om hur undersökningen gått till längst ner.

Här följer en beskrivning av hur DN, SVT och SR behandlat ämnet

DN är det mediet som publicerat mest om den stigande långtidsarbetslösheten. I flera publiceringar har långtidsarbetslösheten nämnts i förbifarten, men ämnet har även belysts i längre intervjuer med såväl politiker som ekonomer.

I samband med budgetutspel har Magdalena Andersson (S) betonat vikten av att komma till rätta med långtidsarbetslösheten och som lösning föreslagit arbetsrelaterade subventioner och utbildningsåtgärder. Även arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) har intervjuats och föreslagit förändringar inom Arbetsförmedlingen för att få långtidsarbetslösa i sysselsättning. I andra intervjuer presenterar socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) förslag på höjd sjukförsäkring och att fler ska kunna gå i förtidspension.

Vid inga av dessa tillfällen har dock frågor ställts om varför regeringen å ena sidan gör det mindre lönsamt att arbeta och å andra sidan kommunicerar att den stigande långtidsarbetslösheten är ett prioriterat problem.

Sambandet mellan bidrag, skatter och långtidsarbetslöshet har dock nämnts när oppositionen fått komma till tals och kritiserat regeringen för dissonansen i budgetförslagen.

Även i SVT:s rapportering har oppositionen vid flera tillfällen fått komma till tals och kritiserat budgeten för att inte lösa problemet med långtidsarbetslösheten.

När reportrarna i dessa inslag konfronterat regeringen med kritiken ligger dock fokus på det politiska spelet och hur regeringen ska få C och V att rösta för budgeten. Vid inget tillfälle konfronteras regeringen med oppositionens förslag för att minska långtidsarbetslösheten. Rapport 1 september:

Elisabeth Svantesson (M), ekonomiskpolitisk talesperson: Att man sänker skatten är bra. Men jag menar att när man har en rekordhög långtidsarbetslöshet och EU:s fjärde högsta arbetslöshet så ska skattesänkningar leda till fler jobb. Och det gör det inte med hur man nu har formulerat alla de här skattesänkningarna.

Jakob Forssmed (KD), ekonomiskpolitisk talesperson: Sverige riskerar en utdragen arbetslöshetskris och de här förslagen svarar över huvud taget inte på det problemet, utan de svarar på regeringens problem att få igenom sin budget.

Reportern: Alla ställer sig nu frågan: Kommer då Västerpartiet och Centerpartiet att vara nöjda med det här?

Magdalena Andersson (S), finansminister: Den frågan ska naturligtvis ställas till dem, men det vi från regeringens sida försöker göra är att skapa en budget som tar itu med samhällsproblemen, som fortsätter hantera pandemin och som understödjer den ekonomiska återhämtningen. Och där är dagens förslag väldigt viktigt.

I ett annat inslag när Moderaterna kritiserar förslaget på höjd sjukförsäkring så väljer däremot reportern att lyfta regeringens argument om ekonomisk trygghet och frågar om inte också det är viktigt ur en moderat synvinkel. Rapport 8 september:

Elisabeth Svantesson: […] vi har rekordmånga som är långtidsarbetslösa i Sverige just nu, så allt fokus måste nu läggas på att de kommer i arbete. Men regeringen håller nu pressträff efter pressträff och berättar om hur det ska bli mindre lönsamt att jobba. Och det är helt fel väg att gå.

Reportern: Men regeringen pratar om en ekonomisk trygghet, är det inte också viktigt ur moderat synvinkel?

Elisabeth Svantesson: Man ska absolut ha en skälig nivå när man är sjuk. Men nu måste vi lägga mer pengar och resurser på att fler ska komma i arbete, det har ju regeringen helt missat och det är deras största misslyckande.

Det är ett vanligt grepp att som journalist låta den intervjuade politikern kommentera de politiska motståndarnas argument – som i ovannämnda intervju. Det anmärkningsvärda är att regeringen undgått samma typ av frågor gällande oppositionens kritik mot hur budgeten slår mot långtidsarbetslösheten.

SR har berört långtidsarbetslösheten i betydligt fler inslag under september än under föregående månad och har framför allt lyft frågan i samband med regeringens budgetutspel, men endast i ett inslag lyfts kritik från oppositionen mot regeringens insatser för att motarbeta långtidsarbetslösheten. Då i Ekonomiekot den 20 september där KD ger en kort kommentar.

Arbetsmarknadsministern deltog i lördagsintervjun den 25 september och nära halva intervjun på totalt 30 minuter fokuserade på långtidsarbetslösheten. Reportern Monica Saarinens kritiska frågor gällande den stigande långtidsarbetslösheten handlade framför allt om varför regeringen inte agerat tidigare.

Intervjun avslutas med en kommentar av SR:s arbetsmarknadsreporter Anders Jelmin. Saarinen nämner att det delvis är en ideologisk fråga om hur arbetslösheten ska motarbetas och undrade vad Jelmin hade att säga om den debatten:

För några år sedan var det framför allt en debatt om lägre löner, alltså låglönejobb och enkla jobb, den debatten var väldigt levande 2017-2018 men den tycker jag allt mer har kommit i skymundan nu och man pratar mer om anställningsstöd, arbetsmarknadsutbildningar och subventionerade jobb – alltså den klassiska Socialdemokratiska modellen. Men jag väntar lite på att debatten om trösklar och låga löner och hur mycket det kan hjälpa till för att människorna som har svårt att få andra jobb ska få en fot in på arbetsmarknaden, att den debatten ska dra igång igen inte minst inför valet.

Både Saarinen och Jelmin menar alltså att valet av åtgärder för att komma till rätta med långtidsarbetslösheten är ideologiskt betingade och Jelmin poängterar att mycket lite utrymme givits till de klassiskt borgerliga åtgärderna. Samtidigt har oppositionen upprepade gånger pratat om just förändrade skattesatser och lägre trösklar för att komma åt långtidsarbetslösheten. Att detta inte givits plats i debatten – som under intervjun med Arbetsmarknadsministern – är i hög utsträckning ett journalistiskt val.

Det är framför allt journalister som har makten att ställa politiker till svars, men än så länge har Sveriges största nyhetsmedier i de analyserade programmen inte konfronterat regeringen med oppositioners kritik gällande åtgärder för att lösa ett av Sveriges allvarligaste problem.


Finanspolitiska rådet

Det är främst de med tidsbegränsade anställningar särskilt unga, lågutbildade och utrikes födda som förlorat sina arbeten. Det har förvärrat problemen som redan före pandemin präglade svensk arbetsmarknad. Samtidigt har börskurser och bostadspriser fortsatt att utvecklas starkt, vilket tillsammans med den ökade arbetslösheten medfört en ojämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning.

EU-kommissionen skriver

Trots år av ekonomisk tillväxt har vissa grupper av befolkningen svårt att få arbete. Sverige är ett av de EU-länder som har högst sysselsättning och lägst långtidsarbetslöshet. Ändå kvarstår utmaningar med att integrera lågutbildade personer och invandrare från länder utanför EU, särskilt kvinnor, på arbetsmarknaden. Denna utmaning kommer sannolikt att kvarstå under de kommande åren och förvärras av storleken på och sammansättningen av den grupp asylsökande som kom i slutet av 2015.

IMF skriver

På medellång sikt beror framtidsutsikterna på hur framgångsrik strukturomvandlingen kommer att bli samt hur väl specifika hinder för inkluderande tillväxt kan mötas, som till exempel den dysfukntionella bostadsmarknaden och den höga arbetslösheten bland unga och utrikes födda. Framgångarna när det gäller sturkturreformer har hittills varit begränsade ….

Om undersökningen

Tidsperiod:
1-30 september 2021

De undersökta medierna:
DN – samtliga nyheter på dn.se (exklusive Kultur, Sport och opinionstexter)
SVT – Rapports huvudsändning 19.30, Aktuellt och Agenda
SR – Lunchekot, Ekonomiekots huvudsändning samt Studio Ett

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *