NMI påpekade i våras hur SVT:s programserie Klimathoppet hade presenterat uppgifter om Sveriges utsläpp av klimatgaser på ett felaktigt sätt.
”Redan det första avsnittet av SVT:s satsning Klimathoppet som sändes i tisdags innehöll ett faktamässigt magplask. En uppskattning av Sveriges biorelaterade koldioxidutsläpp är i SVT:s grafik överdriven med 50 miljoner ton”, skrev NMI.
Tittare reagerade över felet och anmälde till Granskningsnämnden för radio och TV. Kritiken ledde också till att SvT gjorde ett ”förtydligande” i efterföljande program.
“Förra veckan berättade vi att skog och mark sög upp 41 miljoner ton koldioxid 2020. Och vi vill förtydliga att då innehöll den här siffran också alla utsläpp ifrån biobränslen och skogsbruket, och det som skogen också tar upp. Så det betyder alltså att skogen tog upp 41 miljoner ton mer än vad den här sektorn släppte ut. Det är så här man rapporterar till FN.” sade programledaren Camilla Kvartoft.
Men även detta förtydligande innehöll missvisande siffror, påpekade NMI.
Det är nu det här försöket till förtydligande som gör att Granskningsnämnden för radio och TV fäller programmet. Nämnden menar att SVT inte klartgjort för tittarna att informationen var felaktig. Granskningsnämnden skriver:
“Granskningsnämnden har tagit del av det förtydligande SVT hänvisar till i programföretagets yttrandet och som sändes i programseriens nästa avsnitt den 21 mars. Nämnden anser dock att varken formuleringen ”vi vill förtydliga” som programledaren använde i detta inslag, eller innehållet i inslaget i övrigt, tillräckligt klargjorde att informationen i det ursprungliga inslaget var felaktig. Ett förtydligande är ingen rättelse.”
Fällningen grundar sig alltså inte på de felaktiga uppgifterna i sig, utan på att korrigeringen den efterföljande sändningen inte var tillräckligt tydlig.
Vad hade hänt om redaktionen inte hade tagit upp någon rättelse alls? Förmodligen ingenting. Det förefaller nämligen vara svårare att få ett program fällt för oriktiga eller missvisande uppgifter än för att en rättelse är otydlig. Granskningsnämnden kontrollerar helst inte om publicerade uppgifter faktiskt stämmer. Det är först när redaktionen själv rättar felet som det är uppenbart att de faktiskt gjorde fel och kan klandras.
”Med en felaktigt utförd rättelse är risken för fällning hur som helst större än om SVT inte hade brytt sig om kritiken, vilket är bisarrt. Vad är lärdomen för programföretagen av den här ordningen? Kan det vara ”erkänn aldrig ett fel?”, skrev NMI i en tidigare analys.
***
För den som vill söka beslutet på Myndigheten för radio och tv: Dnr: 23/01072
Inga kommentarer