Kulturministern fel ute i Ekot om yttrandefriheten

– Det är ur lagens synvinkel ofta helt tillåtet att ljuga. Osanningar är alltså inte kriminaliserade, säger juridikprofessor Mårten Schultz. NMI talade med honom med anledning av ett inslag i Sveriges Radio Ekot där kulturminister Jeanette Gustafsdotter uppger att desinformation och propaganda inte omfattas av yttrandefriheten.

 
Förbjuden tv kanal.

Bakgrunden är ett EU:beslut att blockera ett antal ryska medier som sprider desinformation och propaganda om kriget i Ukraina. Jeanette Gustafsdotter uppger till Ekot nu på morgonen att hon stöder det beslutet och på reporterns fråga om inte desinformation och propaganda ska bekämpas genom saklig granskning svarar hon:

”Det här är ju ett verktyg i Rysslands krigsföring. Att möta det verktyget genom att ta debatten, eller på annat sätt möta sådan här desinformation, det är väldigt svårt i nuläget. Det pågår ett krig just nu mot Ukraina. Det är viktigt att på olika sätt stötta Ukraina”.

Men hur går det ihop med yttrandefriheten. Den gäller ju alla?, frågar Ekots reporter Pontus Mattsson.

”Men yttrandefriheten är inte total, det ska man komma ihåg. När det är ren falsk desinformation eller propaganda då kan det röra sig om falsk information som man sprider, då är vi inne på något annat, precis som när det gäller olaga hot eller annat man gör via medier så yttrandefriheten är inte total”.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms Universitet, menar att det visserligen stämmer att yttrandefriheten inte är total. Den undantar de tre kategorierna barnpornografi, reklam och kommersiella budskap och upphovsskyddat material. Men det finns ett starkt lagskydd för yttrandefriheten och det är inte olagligt att ljuga, konstaterar Mårten Schulz.

– Det är ur lagens synvinkel ofta helt tillåtet att ljuga. Osanningar är alltså inte kriminaliserade. Däremot kan de vara det beroende på hur de används. Som till till exempel att vilseleda på ett sätt som kan klassas som bedrägeri, eller uppge en osanning som kan vara ärekränkande för en person, och således klassas som förtal.

Ett annat exempel enligt Mårten Schultz, som visar på skillnaden, är de stora techplattformarnas beslut att blockera viss information.

– En av de stora skillnaderna mellan lagens syn på vad man inte får säga och de stora plattformarnas användarvillkor är att desinformation och destabiliserande information  oftast är otillåtet enligt dem, men det är oftast helt ok ur lagens synpunkt.

I tidningen Fokus har frågan belysts och där säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke att han tycker att kulturministerns inställning är bekymmersam: ”Det visar på benägenhet att begränsa yttrandefriheten även för andra. Det handlar om proryska sändningar idag. Vad kan det vara nästa gång?”, säger han till Fokus.

Martin Berg

Mediegranskare

1 kommentar


  1. Karl skriver:

    Om det är så som hon säger skulle nästan hela den svenska journalistkåren sitta i fängelse idag.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.