Ljudfil avslöjar Uppdrag gransknings intervjumetod


När Minervaskolan intervjuades av Uppdrag granskning spelade de själva in intervjun. Deras ljudupptagning visar hur Uppdrag gransknings reporter under intervjun presenterar fel uppgifter och gör det omöjligt för skolan att försvara sig.

Henrik Bergsten, Ali Fegan och Axel Humlesjö.

Uppdrag gransknings reportageteam som gjorde programmet “En skola för alla”, från vänster: Henrik Bergsten, Ali Fegan och Axel Humlesjö. Foto: SVT

I oktober 2013 sände Uppdrag granskning (UG) ett program om det fria skolvalet. Man ville se hur friskolor hanterar elevernas rätt att välja skola genom ett egenarrangerat test. Testet gick ut på att pappor till två barn med olika bakgrund kontaktade flera friskolor för att söka plats. Mineravaskolan i Umeå var en av de skolor som testades och också pekades ut för att välja ett högpresterande barn i stället för ett barn med en strulig skolbakgrund. Så här beskriver UG skolans hantering av de båda barnen:

Alejandro får inte samma chans som flickan att komma in på Minervaskolan. I mejl skriver dom att skolan har en stor blandning av olika elever och att alla elever som ställer sig i skolans kö behandlas likvärdigt. Dom menar att flickan fick den sista platsen, och väljer man spanska var det ingen kö alls till årskurs 7. Men den informationen fick aldrig Alejandros pappa. Hans son skulle istället hamna långt bak i kön.

När UG inför intervjun tog kontakt med Minervaskolan gjorde man det under falska förespeglingar. Först ringde man skolan och gav bilden av att intervjun hade ett annat syfte än vad den egentligen hade.

– Uppdrag granskning ringde till vår rektor Johnny Henriksson. De påstod att de ville skildra en skola som jobbar annorlunda, en motvikt mot gängse bild av friskolor och att vår skola skulle visa på motsatsen till vad vissa anser om att friskolor bidrar till segregation, säger Linda Björkman Swanberg, vice vd på Minervaskolan.

Att det var så UG närmade sig Minervaskolan bekräftar mejlkorrespondens mellan UG och Minervaskolan som TMI tagit del av.

Axel Humlesjö, redaktör på UG, försvarar det här tillvägagångssättet med att de ville försäkra sig om att Minervaskolan skulle ställa upp på en intervju.  Han säger att UG alltför ofta inte får intervjua om de berättar precis vad det är de vill ställa frågor om.

Det är UG:s reporter Ali Fegan som genomför intervjun. När han berättar om resultatet på testet blir Minervaskolans vd Hans Jansson och rektorn Johnny Henriksson överrumplade, eftersom de tror att intervjun ska handla om något annat. De ställer följdfrågor för att försöka bena ut, men i stället för att då tydligt beskriva hur testet har gått till presenterar Ali Fegan osammanhängande delar och ger till och med felaktiga uppgifter. Han påstår att de båda barnens pappor endast har ringt till skolan. Det är fel, visar uppgifter publicerade av UG själva. Under intervjun berättar aldrig Ali Fegan att flickans telefonsamtal föregicks av mejlkorrespondens mellan skolan och flickans pappa. Först när de har avslutat intervjun och är på väg att lämna skolan svarar UG-teamet ja på en fråga från skolan om det finns mejlkorrespondens, men mer än så berättar inte UG.

Effekten av de felaktiga uppgifterna som Ali Fegan ger under intervjun är att det blir omöjligt för Minervaskolan att under intervjun försöka hitta möjliga förklaringar till UG:s påståenden.

– Vi lyckas inte på ett lugnt och pedagogiskt sätt förklara hur det här testet har gått till, det gör intervjun misslyckad. Jag som inspelningsproducent borde klivit in och sagt att nu tittar vi på detaljerna för tidpunkter och tillvägagångssätt. Vid ett ansvarsutkrävande så måste den som ställs till svars vara med på noterna om vad som har hänt, annars svarar ju den personen på fel frågor och får inte chans att ge sitt bästa svar, säger Axel Humlesjö.

Samtidigt som Hans Jansson och Johnny Henriksson utifrån Ali Fegans uppgifter försöker hitta förklaringar, pressar reportern på för att få svar. I en del av intervjun frågar skolans representanter Ali Fegan om val av språk kom på tal när UG:s test genomfördes, men detta avfärdas bestämt av honom:

Ali Fegan: Den här frågan får ju inte ens den här invandrarpappan (pappan till barnet som har haft en strulig skolgång, red anm).

Minervaskolan: Nej, nej. Jag försöker bara förklara att sådana här saker kan ju också påverka.

Men detta är fel av Ali Fegan. Den ansvarige för kön på skolan tar nämligen upp språkvalet med båda papporna, dock på olika sätt, det visar UG:s dokumentation av samtalen mellan respektive pappa och köansvarig på Minervaskolan. Hade UG-teamet gett korrekta uppgifter här hade förutsättningarna för de intervjuade blivit annorlunda. De hade kunnat arbeta sig fram mot en rimlig förklaring till resultatet av UG:s test.  I stället tvingas skolans företrädare gissa.

Om ni hade kört med öppna kort från början och berättat vad intervjun skulle handla om hade väl aldrig den här situationen uppstått?

– Hade vi lagt fram alla uppgifter direkt till dem så hade de kunnat ge efterhandskonstruerade förklaringar och vi vill ju ställa deras officiella bild mot vad vi kommit fram till i testet, säger Axel Humlesjö.

Och det problemet bottnar ju i att ni från början inte berättade vad intervjun skulle handla om?

– Jag har förståelse för Hans Jansson och Johnny Henriksson, de vet inte vad det är som har hänt och därför är det mycket svårare för dem att svara på kritiken än vad det var för dem i programmet som vi ställde till svars och som också hade ansvar för skolans kö. Dessa visste vad som hade hänt när vi frågade.

Finns det någon garanti för att fler intervjuer ni genomfört till det här programmet om det fria skolvalet inte har de här bristerna?

– Ja. Efter intervjun på Minerva valde vi i stället att berätta för samtliga skolor som ingick i testet vad vi kommit fram till. Endast en skola valde då att ställa upp på en intervju, säger Axel Humlesjö.

Minervaskolan var den första skolan som ställde upp på intervju efter UG:s förfrågan. Det dåliga genomförandet innebar alltså att UG efter detta kontaktade skolorna med öppna kort och berättade om resultatet i testet. Enligt Axel Humlesjö ställde få skolor upp på intervju då.

Ni har genomfört flera test och jobbat gediget med det här programmet under mycket lång tid och sedan när det kommer till ansvarsutkrävande, så blir det så här bristfälligt, det kan utifrån verka oprofessionellt.

– Journalister gör fel hela tiden men många gånger upptäcks det först efter publicering. Det som är speciellt med att jobba på UG är att vi kan göra den här intervjun och misslyckas, men det ställer inte till någonting för vårt program för vi har så många kontrollfunktioner. Det här är en intervju som aldrig har sänts, det här är ett case som sedan presenterades på ett mycket sakligt sätt där skolan får bemöta på det sätt de vill. Min slutsats av det här är att när vi gör ett misstag så får vi ta ansvar för det precis som vi ställer krav på dem som vi granskar att de ska ta ansvar för det som de har gjort. Jag känner att jag lärde mig väldigt mycket på det här, snarare än att jag grämer mig för att det var en dålig intervju.

Minervaskolan håller inte med om att den misslyckade intervjun är ett exempel på hur UG:s kontrollfunktioner har funkat. Skolan tycker att UG från första början lättvindigt viftat bort deras sakliga hantering. De har därför anmält programmet till Granskningsnämnden, för de menar att inslaget bryter mot kraven på saklighet och opartiskhet. Huvudinvändningen är att de båda barnens chanser inte var olika, som UG påstår, utan att den högpresterande flickan ställde sig i kö genom en anmälan via mejl, medan den lågpresterande pojken inte gjorde det.  Axel Humlesjö anser att Minervaskolans förklaringar är efterhandskonstruktioner och menar att skolan har hanterat barnen olika samt att skolans bästa argument är med i programmet.

Minervaskolan tror att inspelningen av intervjun som de har gjort har haft stor betydelse för vad som till slut påstods om skolan i programmet.

– UG iscensätter ett skådespel i syfte att bevisa en tes som de har bestämt sig för på förhand. Detta skulle ha fortgått om vi inte hade haft vår egen inspelning. När det kom till deras kännedom att vi hade spelat in allt började de backa när vi konfronterade dem. Reportaget blev kortare och kortare, till slut blev i princip inget kvar. Men vi skulle fortfarande aldrig ha varit med i programmet då vi inte gjort något fel, säger Linda Björkman Swanberg.

Axel Humlesjö menar dock att skolans ljudupptagning inte spelade någon roll för deras beslut att inte sända intervjun i programmet.

– Det är väldigt vanligt att vi blir inspelade och jag förstod under intervjun att de spelade in. Vi hade god tid på oss att gå igenom materialet och när Minervaskolan inte ställde upp på ytterligare en intervju där de erbjöds att ta del av all dokumentation i förväg, fick vi ta det slutgiltiga beslutet att den ursprungliga intervjun inte skulle sändas, säger han.

Minervaskolan menar att det var tvärtom, att det var de som ville få till en intervju och att det var UG som tackade nej.

– Det var vi som tog initiativ till att vi ville intervjua dem redan dagen efter deras besök hos oss. Vi ansåg att det var på sin plats att de ställdes till svars för sitt agerande och skickade i förväg tolv frågeställningar riktade direkt till reportrarna. Axel Humlesjö nekade oss denna intervju och hänvisade vidare. Dessutom var vårt förtroende för redaktionen och dess totala avsaknad av professionalism redan förbrukat, säger Linda Björkman Swanberg.

DANIEL LÖFSTEDT




Inga kommentarer



Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *