”Medier borde syna miljöorganisationers argument lika hårt”

Medierna borde ägna mer krut på att granska myndigheters agerande och miljöorganisationers argument i tillståndsprocesser. Det säger Maria Sunér, vd på branschorganisationen Svemin, i en intervju med NMI.

- Jag saknar en större granskning av vilka konsekvenser detta får, inte bara för gruvindustrin, utan för hela näringslivet.

 
Järnmalmsgruvan i Pajala. Foto: Kaunis Iron

Den svenska gruvindustrin står i fokus när den gröna omställningen ska växla upp de kommande årtiondena. Orsaken är att det finns stora mängder innovationskritiska metaller i den svenska berggrunden. Enligt SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) definition handlar det om metaller och mineraler som är nödvändiga för utvecklingen av förnybara energikällor, energilagring och högteknologiska produkter.

Metaller och mineraler som behövs i allt från elbilar till vindkraftverk. Idag är världen helt beroende av Kina som i princip har monopol på både brytning och förädling av de här metallerna, särskilt sällsynta jordartsmetaller. Men även efterfrågan på koppar till nya elnät och järnmalm till det gröna stålet spås öka kraftigt enlig den internationella energiorganisationen IEA.

Problemet är att det är mycket svårt att få tillstånd för att starta ny gruvbrytning eller för en gruva att få ett förnyat tillstånd. Sverige har på tre år fallit från plats 8 till 36 på Fraser Institutes lista över attraktiva gruvländer.

Ett aktuellt exempel är gruvföretaget Kaunis Irons verksamhet i Pajala där Naturvårdsverket vill återkalla företagets nuvarande tillstånd att bedriva gruvverksamhet. Nu ska frågan avgöras i domstol. Boliden och LKAB är exempel på gruvföretag som stupat på tillståndsprocesserna den senaste tiden.

Men hur rapporterar de stora medierna kring gruvindustrin och tillståndsproblematiken?

NMI har talat med Maria Sunér, vd på branschorganisationen Svemin, om hur hon ser på bevakningen.

Hon menar att medierna har en tendens att fastna i traditionella motsatsbilder där gruvindustrin står emot enskilda individer eller olika miljöorganisationer. Här synas ofta gruvindustrins argument ut i fingerspetsarna medan den andra sidan slipper undan lättare.

– Jag förstår så klart den medielogiken. Den är naturlig. Men samtidigt har vi ett tryck på oss att kunna redovisa fakta ned i minsta detalj och vi lägger stora resurser på det arbetet. Här kan jag tycka att framförallt olika miljöorganisationers argument ska synas lika hårt av media. Det är inte självklart att de har rätt i att en gruva eller något annat inte ska få anläggas på en plats. Men ofta får de stå oemotsagda.

I ljuset av att stora gruvbolag som just Boliden och LKAB stött på patrull så har frågan uppmärksammats mer av media, anser hon. Även Cementas icke förnyade miljötillstånd för att bryta kalksten på Gotland har ökat mediernas intresse i frågan. Men det Maria Sunér saknar är att media tar ett större grepp i frågan.

– Det skrivs helt klart mer om tillståndsprocesserna nu, att de är kostsamma, långa och komplicerade, men vad jag saknar är en större granskning från media av detta och vilka konsekvenser detta får, inte bara gruvindustrin, utan för hela näringslivet och för utbyggnaden av elnäten. Det är faktiskt avgörande för hur Sverige ska klara av omställningen och det kraftigt ökande elbehovet som följer i dess spår.

En av medias funktioner är att granska makten. Men Maria Sunér menar att man idag kan ställa frågan hur maktförhållandena faktiskt ser ut.

Maria Sunér

– Jag skulle säga att det skett en förskjutning där till exempel Länsstyrelsen har en väldigt stor makt idag medan företagen känner en stor osäkerhet och jag kan bara konstatera att det ställs väldigt höga, eller näst intill orimliga, krav på till exempel på vad som ska bevisas i miljökonsekvensbeskrivningarna. Och hur man än gör det är det inte tillräckligt. Att medier inte lägger lite mer krut på att granska myndigheternas agerande tycker jag är konstigt. Många svenska företag, inte bara gruvföretag, beskriver att de i princip känner sig helt rättslösa.

Så varför tittar inte medier närmare på den frågan?
– Dels är det otroligt komplexa och svåra processer som sträcker sig över flera olika nivåer – naturvetenskap, juridik och samspelet mellan myndigheter och domstolar – men jag tror också att media till viss del har kvar sin traditionella syn på makten. Det kan vara förklaringar, antar jag, men det kan ju vara värt ett försök från mediers sida i alla fall.

Hur beslut fattas, eller vilket perspektiv en myndighet väljer, kan ibland också spåras ned till enskilda myndighetstjänstemäns agerande. Professor Jan Olsson och forskaren Erik Hysing vid Örebro Universitet har efter tio års forskning skrivit en bok om de gröna tjänstemännens aktivism. Det menar att det inte nödvändigtvis är politiken som styr olika processer och vill med sin forskning visa att verkligheten ser annorlunda ut, säger de i en artikel på Örebro Universitets sajt.

”Media förstärker den bilden. I unika fall får tjänstemän stå till svars men för det mesta är det enbart politiker media granskar”, menar Jan Olsson

”Tyvärr tror de flesta att systemet fungerar så. Att det är saklighet och lydighet gentemot politiken som styr”, menar Erik Hysing.

Är det här något som ni i gruvbranschen ser?
– Ja det gör vi, men ett företag, gruv- eller annat, som är inne i en tillståndsprocess, då blir det här så klart väldigt känsligt och ofta vågar man inte ens prata om det för man vill inte störa processen. Men tjänstemän på myndigheter har stor makt och som sagt, jag tycker att media på ett strukturerat sätt borde titta närmare på det också.

 

Martin Berg

Mediegranskare

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.