Nyligen publicerade NMI en rapport om hur vårdens ekonomi skildras i nyhetsmedier. I rapporten undersöktes bland annat vilket perspektiv som var vanligast: ”Vården behöver tillföras mer resurser” eller ”Vården behöver använda resurserna effektivare”.

Perspektivet att vården behöver tillföras mer resurser är betydligt mer vanligt än att vården behöver hushålla bättre med de resurser de redan har, visade det sig.

Att vården har ont om resurser är ett dominerande perspektiv i breda nyhetsmedier när det handlar om vårdens och regionernas ekonomi. Aspekter på ekonomisk effektivitet i vården förekommer 20 gånger i det analyserade materialet från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sveriges Radios Ekonomieko. Perspektivet att det råder brist på resurser används 57 gånger., skrev NMI.

Rapporten bygger på analys av drygt 100 publiceringar i bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sveriges Radios Ekonomiekot.

Men stämmer verkligen slutsatserna? Vi lät AI-bottarna ChatGTP och Grok ta en titt på materialet, matade in alla artiklarna och bad dem svara på rapportens frågeställningar.

ChatGPT svarar:

Analysen visar att svenska medier primärt framställer sjukvårdens problem som en konsekvens av bristande ekonomiska resurser, men att det även finns en parallell diskussion om behovet av effektivare resursanvändning.

Att beskrivningen av resursbrist dominerar över diskussionen om effektivisering kan påverka den allmänna opinionen och politiska beslut. När frågan om vårdens resurser diskuteras i medier kan det vara avgörande om fokus ligger på att öka finansieringen eller på att optimera användningen av befintliga resurser.

ChatGPT problematiserar (oombett) som synes dominansen av det ena perspektivet.

Det här är Groks slutsatser (se ett längre utdrag längre ner):

Jämförelse av förekomst

• • Dominans av resursnarrativet: ”Vården behöver tillföras mer ekonomiska resurser” är det mest förekommande narrativet över alla källor, särskilt starkt i Ekonomiekot och SVD där det kopplas till politiska krav och ekonomiska analyser. Det nämns i nästan alla artiklar och inslag, ofta som huvudpunkten.
  • Effektivitet som underdog: ”Vården behöver använda resurserna effektivare” är mindre vanligt men konsekvent närvarande, särskilt i SVD där teknologiska lösningar får stort utrymme. Det fungerar ofta som ett alternativ eller komplement till resurskraven, men når inte samma täckning.
  • Källskillnader: Ekonomiekot och DN tenderar att nämna båda narrativen i samma sammanhang, medan SVD oftare separerar dem – resurskrav i politiska artiklar och effektivitet i teknik- eller hälsofokuserade reportage.

Slutnot
Narrativet om mer resurser är det som hörs mest i debatten, drivet av diskussioner om underskott och akuta behov. Effektiviseringsnarrativet finns där, men får mindre plats, ofta kopplat till specifika lösningar som AI eller administration. Materialet visar en tydlig slagsida mot resurskrav, men effektivitet håller sig kvar som en relevant röst.

ChatGPT och Grok har självklart inte fått se NMI:s manuellt tillverkade rapport, och NMI:s analytiker har inte fått se Groks resultat förrän efter den manuella rapporten färdigställts.

AI kommer alltså fram till ungefär samma slutsatser som NMI. Dessutom fångar AI upp saker som den manuella analysen missat, till exempel att ”brist på resurser-perspektivet” är förenat med mer känslor och bilden av brådska, medan ”effektivitetsperspektivet” ramas in i mera rationella termer. Å andra sidan svarar inte AI på frågan vad nyhetsmedierna valt bort att rapportera om, vilket NMI:s manuella analys har bedömt.

En given följdfråga är om NMI:s manuella analyser längre behövs. Kanske, kanske inte. I det utförda experimentet behövdes en människa som ställde de relevanta frågorna, byggda på en genomläsning av allt material och en preliminär hypotes att testa.

Vilken är egentligen den relevanta frågan? För att svara på det behöver ämnet sättas in i en kontext och det finns förstås flera relevanta frågor och kontexter. För oss var resursfrågan relevant eftersom den hänger ihop med företagens förmåga att hushålla med resurser. Den leder till frågan om hur vården bäst ska organiseras, exempelvis vilka som är de bästa huvudmännen. Och där finns en politisk fråga och privat och offentligt ägande. Därför är det intressant för NMI att undersöka hur medierna ”gestaltar problemformuleringen”.

Däremot hade det i just det här fallet varit mindre intressant att analysera exempelvis ”vilka är de vanligaste namngivna källorna”, med de näringslivsglasögon som NMI har på sig.

Att hitta den relevanta frågeställningen för vårt uppdrag och vår publik verkar än så länge svårt för AI. Eller? Rollen som mediegranskare förändras, den saken är säker.

***

Utdrag från diskussion med Grok

Fråga 11. Skulle du kunna göra en ny sammanfattning, men med mer fokus på själva narrativens förekomst, snarare än hur det inramas vad gäller hur brådskande det är?

Självklart! Här är en ny sammanställning baserad på de två narrativen ”vården behöver tillföras mer ekonomiska resurser” och ”vården behöver använda resurserna effektivare”, med fokus på själva förekomsten av dessa narrativ i materialet från Ekonomiekot, DN och SVD. Jag tonar ner inramningen kring brådska eller ton (som kris vs. hopp) och koncentrerar mig istället på hur ofta och i vilka sammanhang narrativen dyker upp. Jag väljer ett urval av citat för att illustrera förekomsten utan att analysera deras emotionella eller strategiska inramning i detalj.

Sammanställning: Narrativen i vårddebatten – förekomst i Ekonomiekot, DN och SVD

Svensk sjukvård står inför stora utmaningar, och två huvudsakliga narrativ präglar diskussionen i media: att vården behöver tillföras mer ekonomiska resurser och att vården behöver använda sina befintliga resurser effektivare. Denna sammanställning, baserad på artiklar och inslag från Ekonomiekot, DN och SVD mellan februari 2024 och januari 2025, visar hur dessa narrativ förekommer i rapporteringen.

Narrativ 1: ”Vården behöver tillföras mer ekonomiska resurser”

Detta narrativ är det mest framträdande i materialet och dyker upp frekvent över alla tre källorna. Det förekommer både i direkta krav på ökade medel och i implicita antydningar om att nuvarande resurser inte räcker till för att möta vårdens behov.

• Ekonomiekot
   Narrativet är tydligt i inslaget ”Vårdens kris: Regionerna blöder ekonomiskt” (2024-11-07). Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom, konstaterar: ”Regionerna står inför ett underskott på 20 miljarder kronor i år.” Anders Henriksson (S), SKR-ordförande, förstärker: ”Regeringen måste ta ett större ansvar för att säkerställa att vi inte tvingas skära ner på personal eller vårdplatser.” Här kopplas behovet av resurser till konkreta ekonomiska och operativa problem, och narrativet förekommer som en central del av diskussionen om vårdens framtid.
• Dagens Nyheter (DN)
   I DN är narrativet utbrett och återkommer i flera artiklar. I ”Nedskärningar av vårdpersonal i landets regioner skapar oro” (2025-01-12) nämns: ”Sveriges kommuner och regioner (SKR) räknar med ett totalt underskott på 24 miljarder kronor i landets regioner 2024.” I ”LKAB erbjuder 3 miljarder för nytt sjukhus” (2025-01-12) framträder det i Region Norrbottens krav: ”Region Norrbotten har begärt upp till 16 miljarder kronor.” Narrativet dyker också upp i ”Rapport: Utan invandring hotas välfärden” (2025-01-12), där Bodil Umegård, SKR, säger: ”Vi kan inte lösa det ökade vårdbehovet genom att utbilda.” Här är det kopplat till både akuta underskott och långsiktiga behov som demografiska förändringar.
• Svenska Dagbladet (SVD)
   SVD visar en stark närvaro av narrativet, särskilt i politiska och ekonomiska sammanhang. I ”Går miljardback: ’Värsta krisen sedan 90-talet'” (2024-02-01) säger Aida Hadzialic: ”Jag uppmanar statsminister Ulf Kristersson att hålla sitt löfte att skjuta till mer resurser till vården.” I ”S föreslår nio miljarder mer till välfärd” (2024-10-04) framträder det i konkreta förslag: ”Socialdemokraterna vill höja de generella statsbidragen med sex miljarder kronor 2025.” Även i ”Finansministern öppnar för mer pengar till vården” (2024-08-24) lyfts det av Annika Wallenskog: ”Om inte staten skjuter till mer pengar kommer regionerna att behöva fortsätta att minska på kostnaderna.” Narrativet är genomgående och kopplas till allt från akuta nedskärningar till beredskap för framtida kriser.

Förekomst: Narrativet dominerar i antalet omnämnanden och förekommer i 10 av 11 SVD-artiklar, 5 av 5 DN-artiklar och i Ekonomiekots inslag. Det är särskilt vanligt i samband med politiska utspel, ekonomiska rapporter och diskussioner om personalbrist eller vårdköer.

Narrativ 2: ”Vården behöver använda resurserna effektivare”

Detta narrativ är mindre dominerande men förekommer konsekvent som ett komplement eller alternativ till resurskraven. Det dyker upp i samband med teknologiska lösningar, organisatoriska förändringar och förebyggande insatser.

• Ekonomiekot
   I ”Vårdens kris: Regionerna blöder ekonomiskt” (2024-11-07) nämner Annika Wallenskog: ”Vi har sett att vissa regioner har lyckats vända sina underskott genom att effektivisera verksamheten.” Senare i inslaget: ”Digitalisering och nya arbetssätt kan avlasta personalen och minska kostnaderna.” Narrativet förekommer som en lösning på ekonomiska problem, men det är inte lika framträdande som resursbehovet.
• Dagens Nyheter (DN)
   Narrativet finns i flera artiklar, ofta kopplat till praktiska åtgärder. I ”Frukt dras in för vårdpersonal i Stockholm” (2025-01-12) säger Johan Bratt: ”Vi måste effektivisera administrationen och minska onödiga kostnader för att frigöra resurser till kärnverksamheten.” I ”SLSO backar från beslut om att dra tillbaka fruktkorgarna” (2025-01-12) framhåller Aida Hadzialic: ”Det handlar om att prioritera resurserna rätt.” I ”Rapport: Utan invandring hotas välfärden” (2025-01-12) nämns: ”Digitala lösningar kan effektivisera vården och minska trycket på personalen.” Det är närvarande men ofta som en sekundär aspekt jämfört med resurskraven.
• Svenska Dagbladet (SVD)
   SVD lyfter narrativet i flera teknologiska och organisatoriska sammanhang. I ”AI inom sjukvården kan bli en revolution” (2024-06-27) säger Max Gordon: ”Vården har ett stort behov av effektiviseringsökningar,” och artikeln nämner: ”ChatGPT är snabbare än läkare på att skriva journal.” I ”Samarbete ska korta vårdköer i Stockholm” (2024-03-26) framträder det i: ”De administrativa kostnaderna kommer att sänkas med omkring 90 miljoner om året.” I ”Notan för svenskarnas livsstil: 70 miljarder” (2024-08-05) lyfts förebyggande vård: ”En fördubbling skulle spara flera miljarder om året.” Narrativet är tydligt i 6 av 11 artiklar, ofta kopplat till innovation eller kostnadsbesparingar.

Förekomst: Narrativet är mindre frekvent än det första och förekommer i 6 av 11 SVD-artiklar, 3 av 5 DN-artiklar och i Ekonomiekots inslag. Det dyker upp mest i samband med teknologiska framsteg (t.ex. AI), organisatoriska reformer eller förebyggande strategier.

Jämförelse av förekomst

• Dominans av resursnarrativet: ”Vården behöver tillföras mer ekonomiska resurser” är det mest förekommande narrativet över alla källor, särskilt starkt i Ekonomiekot och SVD där det kopplas till politiska krav och ekonomiska analyser. Det nämns i nästan alla artiklar och inslag, ofta som huvudpunkten.
• Effektivitet som underdog: ”Vården behöver använda resurserna effektivare” är mindre vanligt men konsekvent närvarande, särskilt i SVD där teknologiska lösningar får stort utrymme. Det fungerar ofta som ett alternativ eller komplement till resurskraven, men når inte samma täckning.
• Källskillnader: Ekonomiekot och DN tenderar att nämna båda narrativen i samma sammanhang, medan SVD oftare separerar dem – resurskrav i politiska artiklar och effektivitet i teknik- eller hälsofokuserade reportage.

Slutnot

Narrativet om mer resurser är det som hörs mest i debatten, drivet av diskussioner om underskott och akuta behov. Effektiviseringsnarrativet finns där, men får mindre plats, ofta kopplat till specifika lösningar som AI eller administration. Materialet visar en tydlig slagsida mot resurskrav, men effektivitet håller sig kvar som en relevant röst.

Denna sammanställning fokuserar på förekomsten av narrativen snarare än deras inramning vad gäller brådska. Jag har använt ett urval av citat för att visa var och hur de dyker upp, baserat på en genomgång av alla bifogade dokument. Om du vill ha fler citat eller en djupare analys av specifika artiklar, säg bara till!