Nyström efterfrågar nyanser av privat välfärd

Dagens Nyheters ledarskribent Susanne Nyström brukar skriva kritiskt om privata välfärdsföretag. Men nu efterfrågar hon nyanser i debatten.

 

En av Sveriges viktigaste och mest aktiva ledarskribenter när det gäller friskolor är Dagens Nyheters Susanne Nyström. När NMI undersökte vad Dagens Nyheter skrivit om den svenska skolan på ledarplats framkom en mycket friskolekritisk linje, där de flesta artiklarna bar hennes namn.

Finns det något gott att säga om friskolorna överhuvudtaget enligt ledarsidan, kan man undra. Ser ledarsidan starka argument för att värna en mångfald av skolor och möjligheten att välja bland dem? Eller att friskolor till och med tillför något värdefullt till den svenska skolan och bidrar till höjd utbildningskvalitet? Nej, det är inte en del av ledarsidans linje om man utgår ifrån vad som skrivits det senaste året., summerade NMI.

Och så har det fortsatt. Men nu har Dagens Nyheters ledarsida publicerat en artikel av Susanne Nyström med fler nyanser. Nyström angriper enögdheten i debatten om driftformer i välfärden:

Därför har välfärdsdiskussionen i Sverige för länge präglats av ideologi och lidit akut brist på allsidig fakta, trots att det finns ett par saker som borde vara enkla att enas kring. Som att de flesta reformer har både för- och nackdelar och att enskilda välfärdsverksamheter inte verkar i vakuum, utan är en del av ett ekosystem., skriver Nyström.

Och hon menar till och med att vinstdrivande aktiebolag kan vara bra, i alla fall i vissa delar av välfärden:

Vinst kan vara en utmärkt drivkraft i en verksamhet, men ge skadliga incitament i en annan.

Nyström vill se en utvärdering som går till botten med resultatet av välfärdsreformerna:

Däremot bör det tillsättas en förutsättningslös välfärdsutredning, som går igenom de senaste decenniernas reformer och förändringar inom alla områden – som barn- och äldreomsorg, grund- och gymnasieskola, primär- och specialistsjukvård, hvb-hem och personlig assistans.

Vad har fungerat bra? Vad har varit sämre? Har helheten påverkats? I så fall hur?

Har vissa grupper gynnats på andras bekostnad? Och är systemet kostnadsdrivande eller tvärtom?

Någon säger säkert att sådana utvärderingar inom flera områden redan finns att tillgå, exempelvis när det gäller uppnådda resultat och hur nöjda brukare och anställda är med olika typer av utförare. De pekar inte till de private företagens nackdel.

Helt klart är att Nyström-artikeln bryter av mot de tidigare och öppnar för nyanser.

***

Fotnot: Nyanserna i den norska rapport som Nyström refererar till kan ifrågasättas, har NMI tidigare visat.

 

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *