Obefintligt intresse för dålig löneutveckling – Sverige nu på sista plats

I årets OECD– rapport Education at Glance 2021 trillar Sverige ned på sista plats för hur mycket det lönar sig att satsa på en högre utbildning. Mediernas intresse för rapporten har varit obefintlig trots att den berör viktiga frågor som hur väl anpassade de svenska universiteten och högskolorna är för arbetsmarknadens behov samt hur kompetensbristen ska lösas.

 
Foto: @wocintechchat/Unsplash

I september presenterade OECD sin årliga rapport Education at a glance 2021 där olika aspekter av utbildningssystemen i OECD– länderna jämförs.

Rapporten visar att Sverige nu halkat ned på sista plats i kategorin för hur mycket det lönar sig i reda kronor för en individ att studera vidare jämfört med dem som börjar arbeta direkt efter gymnasiet. Sverige har alltid hamnat långt ned i den jämförelsen under de år som OECD publicerat rapporten men förra året gick Lettland förbi Sverige och Sverige är nu sist.

Rapporten visar också att vissa utbildningar leder till att individer får en lägre sammanlagd inkomst under livet jämfört med de som väljer att börja arbeta direkt efter gymnasiet.

– Här finns det yrkesgrupper som bibliotekarie, sjuksköterskor och lärare som har en relativt lång utbildning men som sedan har en låg utbildningspremie i form av låg lön, säger Johan Eklund, vd på Entreprenörskapsforum och professor vid Blekinge Tekniska Högskola.

Att Sverige nu har sämst ekonomiska incitament i OECD för att studera vidare borde ha ringt i några klockor på nyhetsredaktionerna. Frågor om hur det påverkar den framtida arbetsmarknaden, kompetensbristen i näringslivet och om den svenska högre utbildningen är rätt anpassad till arbetsmarknadens krav skulle kunna ställas.

Men årets rapport har liksom föregående års rapporter fått liten medial uppmärksamhet.

TT har skrivit en handfull artiklar genom åren som tar upp OECD:s utbildningsrapport men tar bara upp den högre utbildningens magra resultat i Sverige i en artikel (2019). Där konstaterar man att högre utbildning inte ”ger samma lönepåslag som i EU och i OECD. Ingen utomstående person intervjuas om resultatet. TT uppmärksammar inte heller att Sverige hör till de länder i OECD där det lönar sig sämst att studera vidare. I övriga TT-artiklar som berör rapporten går man in på att svenska lärare får lägga mer tid (2018) i skolan än jämförbara länder och att svenska elever har jämförelsevis få undervisningstimmar (2017).

DN har publicerat tre av de TT artiklar som berör rapporten på nyhetsplats. De artiklarna publicerade mellan 2012 och 2016.

NMI hittar bara en publicering vardera  på Sveriges Radios (2016) och Sveriges Televisions (2016) webbplatser som är kopplade till rapporten. Båda handlar om att svenska lärarlöner släpar efter.

På ledarplats har OECD:s rapport fått  en del utrymme. Årets rapport togs upp till exempel upp av Liberala Nyhetsbyrån som i sin tur plockades upp av flera landsortstidningar. En ledare i SvD från förra året tar också upp ämnet.

Martin Berg

Mediegranskare

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.