Stärkt yttrandefrihet väntas på Facebooks plattformar

Facebooks nyinrättade högsta domstol – Tillsynsrådet – har fattat sina fem första beslut. Facebook kritiseras dels för att i för hög grad begränsa yttrandefriheten, dels för att användarvillkoren är för otydligt formulerade och rådet efterfrågar även ökad transparens i Facebooks bedömningar.

 
Facebook

Den som är missnöjd med Facebooks bedömning, exempelvis att avpublicera eller avstå från att avpublicera ett visst inlägg, har nu möjlighet att överklaga besluten för en slutgiltig oberoende prövning i Tillsynsrådet. Tillsynsrådets beslut är bindande för Facebook, under förutsättning att det inte utgör ett lagbrott, men sannolikheten att en användare får sitt ärende prövat av rådet är försvinnande liten.

Facebook har över 2 miljarder användare och sedan Tillsynsrådet började ta emot ärenden i oktober 2020 har över 180 000 ärenden skickats in. Rådet som består av 20 medlemmar har hittills fattat beslut i fem av dessa. Tillsynsrådet avgör själva vilka ärenden som ska tas upp för prövning och ska prioritera frågor som är svåra, globalt relevanta och som kan ligga till grund för framtida policyer.

Snarare än en möjlighet för användare att få upprättelse så bör alltså Tillsynsrådet ses som Facebooks vägvisare i frågan om var yttrandefrihetens gräns ska dras.

Ett ärende som rådet fattat beslut i handlar om ett inlägg som publicerades av en användare i Myanmar den 29 oktober 2020 på burmesiska i en Facebook-grupp. Inlägget innehöll välkända foton på ett syriskt barn som drunknade under ett försök att nå Europa i september 2015.

”Den tillhörande texten påstod att det är något fel med muslimer (eller muslimska män), psykiskt eller med deras tankesätt. Användaren ifrågasatte bristen på respons från muslimer generellt efter behandlingen av de muslimska uigurerna i Kina. Detta jämfördes i inlägget med när människor dödades i Frankrike som svar på de tecknade bilderna av profeten Muhammed. Användaren avslutar inlägget med att skriva att händelserna i Frankrike på senare tid minskar hens sympati för det avbildade barnet, och användaren verkar antyda att barnet skulle ha kunnat växa upp till att bli extremist.” skriver Tillsynsrådet i sin sammanfattning av inlägget.

Facebook valde att avpublicera inlägget som de ansåg innehöll hatiska och generaliserande uttalanden mot muslimer. Tillsynsrådet anser dock att även om delar av inlägget kan upplevas som kränkande så ska det bedömas i sin helhet och i den bedömningen anser rådet att inlägget inte uppenbart bryter mot företagets regler om hatiskt innehåll utan i stället ryms inom yttrandefrihetens ramar.

Ett annat ärende gäller en användare som publicerade en video med en text på franska som kritiserade att det franska läkemedelsverket inte godkände ett visst preparat för behandling av covid-19. Användarens inlägg ifrågasatte också vad samhället hade att förlora på att i ett nödläge låta läkare förskriva ett ”ofarligt läkemedel” vid de första symptomen på covid-19.

Facebook avpublicerade inlägget men hänsköt ärendet till Tillsynsrådet för prövning och efterfrågade riktlinjer i hur de ska hantera liknande ärenden framöver gällande spridning av desinformation om covid-19-pandemin.

Rådet kritiserar Facebooks beslut att ta bort inlägget och menade att Facebook inte kan visa att inlägget bryter mot företagets communityregler, däremot anser rådet att åtgärden var en begränsning av yttrandefriheten. Rådet uppmanar Facebook att i liknande fall använda andra, mindre inskränkande alternativ än att ta bort inlägg, exempelvis genom att i anslutning till inlägget redovisa kompletterande information. Rådet uppmanar även Facebook att uppdatera och förtydliga sina communityregler.

I ett tredje ärende gör Tillsynsrådet samma bedömning som Facebook om att det var rätt att avpublicera ett inlägg med hatiskt innehåll. I inlägget användes ordet ”тазики” (taziki) vilket är ett nedsättande ord för att beskriva azerbajdzjanerna och ordet finns med på Facebooks interna lista på nedsättande benämningar. Rådet beställde en oberoende språkanalys av ordet ”тазики” som bekräftade Facebooks tolkning.

I inlägget användes även hashtaggs som uppmanade till att stoppa azerbajdzjanernas aggression och vandalism, samt en som uppmanade till erkännandet av Artsach, det armeniska namnet på regionen Nagorno-Karabach.

Facebook tog bort inlägget eftersom det bröt mot företagets communityregler om hatpropaganda och en majoritet av rådet instämmer i Facebooks bedömning. En minoritet av rådet anser dock att Facebooks beslut inte var proportionerligt och att företaget i stället borde ha övervägt en mindre inskränkande åtgärd. Rådet kritiserar samtidigt Facebook för att vara för otydlig i informationen som skickats till användarna om varför inlägg tas bort och uppmanar företaget att öka transparensen i kommunikationen till användarna.

I ett fjärde ärende tog Facebooks automatiserade övervakning av misstag bort en bild på Instagram som, för att öka medvetenheten om Bröstcancer, visade ett naket kvinnobröst. Facebook har regler som förbjuder vuxen nakenhet som utför sexuell aktivitet, men tillåter nakenhet i syfte att ”öka medvetenheten om en fråga eller i utbildningssyfte eller i medicinska syften”. Facebook ansåg att de gjort en felaktig bedömning och återpublicerade inlägget innan rådet fattade sitt beslut. Rådet är dock kritisk till att Facebook initialt fattat fel beslut och uppmanar företaget att i högre utsträckning tillåta anmälare att överklaga automatiserade beslut till en mänsklig bedömning, samt uppmanar Facebook att informera användare om när ett automatiserat beslut är fattat.

Prövningsprocessen i Tillsynsrådet inleds med att ett ärende som valts ut för prövning tilldelas en medlemspanel som i sin tur sammanställer information och synpunkter från anmälaren, Facebook, externa experter samt allmänheten. Därefter formulerar panelen sitt förslag på beslut som presenteras för rådet. Allmänheten har möjlighet att, inom 10 dagar från det att rådet annonserar om att ett ärende ska prövas, inkomma med sina synpunkter. Hela prövningsprocessen ska enligt Tillsynsrådet inte ta längre tid än 90 dagar.

Rådet kan även pröva ärenden som hänskjuts av Facebook. Ett sådant fall som nu ska upp för prövning är om det var rätt av Facebook att stänga av USA:s tidigare president Donald Trump från deras plattformar. Facebook har även bett rådet att ge vägledning i hur företaget ska bedöma liknande fall gällande eventuell avstängning av personer som är politiska ledare.

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.