Okritisk rapportering om regeringsförslag för sjukvårdsförsäkringar

Regeringen föreslår att kontrollen av vårdgivare som erbjuder vård till både patienter från den offentligt finansierade vården och patienter med en privat sjukvårdsförsäkring ska stramas åt. "Den demokratiska kontrollen av sjukvården ska säkras", sa socialminister Lena Hallengren på en presskonferens. De medier som rapporterat om förslaget upprepar i princip ordagrant regeringens argument och låter inte mediekonsumenterna ta del av andra perspektiv.

 
online-marketing-hIgeoQjS_iE-unsplash

När socialminister Lena Hallengren i förra veckan på en presskonferens presenterade regeringens lagförslag för att skärpa kontrollen ställde journalisterna få kritiska frågor som utmanade regeringens hållning i frågan. I stort sett upprepade medierna de argument som Hallengren framförde mer eller mindre ordagrant i sin rapportering.

Bakgrunden till förslaget är att regeringen vill att det i avtal mellan en region och en privat vårdgivare ska framgå hur man kan säkerställa att vårdgivarens uppdrag för patienter med en privat sjukvårdsförsäkring inte påverkar de uppdrag som ska göras åt det offentliga.

”Det ska alltså framgå i avtalet att skattefinansierade patienter inte prioriteras ned om den privata vårdgivaren även tar emot personer med privata sjukvårdsförsäkringar”, uppgav Lena Hallengren på presskonferensen.

En privat sjukvårdsförsäkring har andra tidsramar för den vård, som de enligt avtalen med försäkringstagaren ska ge, jämfört med vad som gäller inom den offentligfinansierade vården. För planerad specialistvård gäller vanligen 7 dagar medan vårdgarantin inom den offentligt finansierade vården är 90 dagar.

En utredning och en analys av myndigheten för vård och omsorgsanalys har konstaterat att en privat sjukvårdsförsäkring ger snabbare vård än det offentliga. Huvudfrågan för de utredningar som har tillsatts är dock om den vård som utförs inom den privata sjukvårdsförsäkringens ramar tränger undan den offentliga vården.

– Ingen utredning har kunnat visa att privata sjukförsäkringar tränger undan patienter från den offentliga vården. Detta trots att de till och med har haft i uppdrag att visa på att undanträngning förekommer. De privata sjukvårdsförsäkringarna utgör cirka 1 procent av utgifterna för den vård som ges i Sverige. Rent logiskt tycker jag att det är svårt att ens tro att en sådan liten andel skulle kunna tränga undan patienter från den offentligfinansierade vården, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring.

Vanliga behandlingar inom försäkringen är inom rörelseapparaten; ortopedi, fysioterapi eller naprapati. Andra vanliga behandlingar inom den privata sjukvårdsförsäkringen är enligt Svensk Försäkring hud, öron/näsa/hals, gynekologi/urinvägar och ögon. Därför menar Eva Erlandsson att ett förslag som på olika sätt söker begränsa utbudet av den vård som ges inom sjukvårdsförsäkringen snarare kommer att leda till att vårdens resurser utnyttjas mindre effektivt.

– Det riskerar att leda till att vi får mindre vård istället för mer.

Frågor av den här karaktären lyfts sällan av media. Den rapportering som nu skedde fokuserade på uttalanden från Lena Hallengren, men saknade den bredd som behövs för att ge mediekonsumenterna en annat perspektiv på de privata sjukvårdsförsäkringarna. Man gjorde heller inga försök att intervjua någon representant från vare sig Svensk Försäkring eller Vårdföretagarna.

DN:s reporter Anna Gustafsson som var närvarande på presskonferensen ställde frågor som enbart fokuserade på vilka möjligheter som finns till buds för att stoppa de privata sjukvårdsförsäkringarna:

”Vårdbolag ska inte kunna välja patienter. Är det möjligt att stoppa de privata sjukvårdsförsäkringarna rent juridiskt”?

”Är det möjligt att stoppa den här utvecklingen så länge det är möjligt för vårdbolag att ta ut vinster, när de samtidigt har uppdrag i det offentliga”?

”Vilka utsikter har ni att det här lagförslaget ska gå igenom riksdagen. Det har ju lagts förslag tidigare som nämndes i riksdagen för att stoppa så kallade gräddfiler i vården. De röstades ned i riksdagen”?

”Men är det inte hälso- och sjukvårdslagen som borde skärpas. Det har ju inga sanktioner. Det är ju helt riskfritt att bryta mot hälso- och sjukvårdslagen”?

Sveriges Radio Ekot ställde en kritisk fråga om att regeringen redan 2017 försökte genomföra ett liknande förslag som Lagrådet då  kritiserade:

”Den lagrådsremissen från 2017 som Lagrådet sågade. De menade att ni (regeringen) inte hade kunnat visa att detta behövs och att det inte skulle gynna dem med en privat försäkring. Samt att det skulle vara svårt att utvärdera det här förslaget”?

Här menade Lena Hallengren att Lagrådet gjort en politisk bedömning:

”Att det inte skulle behövas. Jag menar att det är en politisk kommentar. Jag menar att det behövs. Det finns politiska företrädare på högersidan som menar  att det inte behövs”.

I Ekots efterföljande inslag med rubriken ”Nytt förslag mot gräddfil i vården” tog man upp Lena Hallengrens anmärkningsvärda uttalande om att Lagrådets kritik av 2017 års förslag skulle ha varit politiskt. För övrigt var inslaget okritiskt och erbjöd inte lyssnarna några andra perspektiv än regeringens.

De flesta medierna plockade upp TT:s artikel från presskonferensen. Den redogör för regeringens förslag rakt av och citerar endast Lena Hallengrens argument som att ”vi riskerar en utveckling där vi mister den demokratiska kontrollen över sjukvården”, eller att, ”vård ska ges efter behov, plånbokens storlek ska inte avgöra”, samt att ”vi inte vill ha ett A- och ett B-lag inom vården”.

Martin Berg

Mediegranskare

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.